Anmälan angående ett felaktigt skött asylärende
JO-anmälan 29.8.2022, diarienummer 6710-2022.
Till Justitieombudsmannen justitieombudsmannen@jo.se
Datum 2022-08-25
Anmälare
Ingrid Eckerman
Anmälan riktas mot
JH, handläggare på
Migrationsverket i ...
AL, förvaltningsrätten i ...
Ärende
Brister i utredning och beslut i
asylärende (verkställighetshinder)
Ärendenummer ... (Migrationsverket)
Mål nummer ... (Förvaltningsdomstolen)
Tidpunkt
2021-2022
Brister i utredning och beslut i asylärende
Anmälans generella betydelse
Denna
anmälan avser handläggningen av ett specifikt asylärende. De brister som
påtalas finns, i större eller mindre grad, även i andra liknande ärenden.
Hur Migrationsverket utformar ett
avslagsbeslut är mycket viktigt. Vid överklagan till migrationsdomstol får
nämndemännen som regel bara tillgång till Migrationsverkets sammanfattning,
inte till intervjuprotokollet. I de fall när en domare ensam beslutar om ett
ärende ska tas upp eller ej är dennas arbetsbelastning av vikt. Har hen
möjlighet att sätta sig in i alla delar av ärendet?
Vi vet att det finns signaler inom
Migrationsverket att handläggarna ska producera avslag.[1] Den
evidens vi på olika sätt tagit del av bekräftar detta.[2] Det misskötta
ärende som denna anmälan avser läggs till raden av ärenden där enda syftet
tycks vara att hitta skrivningar för att kunna ge avslag.
Vi vet också sedan tidigare att
olika kontor av Migrationsverket ger olika andel avslag.[3] Det
finns handläggare som är ökända och kallas ”avslagsmaskin”. Samma skillnad
finns mellan migrationsdomstolarna.[4] En
asylsökande som råkar ut för ”avslagsmaskiner” både på handläggar- och
domarnivå är i princip chanslös. Domstolen framställs ändå som garanten för att
asylprocessen är opartisk och rättssäker, vilket justitieminister Morgan
Johansson brukar framhålla.
Nedanstående fall, Amir Hossein
Rahimi, förefaller vara ovanligt komplicerat. Två gånger har domstolen
återvisat hans ärende till Migrationsverket. Mycket tyder på att det faktum att
Amir är afghansk medborgare bidragit till att han blivit negativt behandlad.
Bakgrund
Den asylsökande
Amir Hossein Rahimi. (Nedan
kallad Amir.)
Amir är afghansk medborgare. Han kom
till Sverige 2015 och sökte asyl som ensamkommande barn.
Asylansökan 2015 - 2018
Amir sökte asyl i Sverige första
gången sommaren 2015. Han uppgav då att han var född 2000-05-19, vilket stöddes
av ett flertal intyg. Trots det skrevs han upp i ålder av Migrationsverket.
Domstolen ifrågasatte beslutet och återvisade ärendet våren 2017. Efter en medicinsk
åldersbedömning gav Migrationsverket återigen avslag i september 2017. Överklagan
till migrationsdomstol avslogs i juni 2018. Efter överklagan till Migrationsöverdomstolen
trädde domen i laga kraft 20 augusti 2018.
Domstolsbeslutet från juni 2018
godkände inte åldersuppskrivningen men tog inte ställning till Amirs ålder
eftersom ”Amir utifrån egen uppgift hunnit bli 18 år”. I sak har därför
åldersuppskrivningen aldrig överprövats. I officiella sammanhang gäller fortsatt
det födelsedatum som gavs honom av Migrationsverket.
Ansökningar om verkställighetshinder och nya prövningar 2018 - 2020
I september 2018 ansökte Amir om
verkställighetshinder och ny prövning, baserat på sina ateistiska och politiska
övertygelser. Migrationsverket fattade i februari 2019 beslut om att avslå ny
utredning. Domstolen gav den 30 april 2019 avslag utan vidare utredning.
Migrationsöverdomstolen beslöt i juni 2019 att inte ta upp ärendet.[5]
Samtidigt som han ansökte om
verkställighetshinder ansökte han om uppehållstillstånd enligt ”nya
gymnasielagen” med motiveringen att hans första beslut återsänts till
Migrationsverket och att ett giltigt beslut därför tagits först mer än två år
efter ansökan. Denna ansökan kommenterades som ”ett dokument har lämnats in”
och utreddes aldrig vidare.
Hösten 2019 ansökte Amir på nytt om
verkställighetshinder. I ansökan beskrivs hur Amir utvecklat sin ateism, att
han grundat en förening för ateister, startat studiecirklar med mera. Dessutom
kommenterar ombudet domen av den 30 april 2019.
Handläggaren JH på Migrationsverket skriver då sitt första avslag i Amirs ärende, utan
att träffa honom. Den 6 april 2020 återvisar migrationsdomstolen ärendet till
Migrationsverket då de nya skälen inte anses som modifikationer av de gamla.[6]
Den nya utredningen 2021 - 2022
Detta är denna utredning som
klagomålet gäller.
Ett år efter domen i
migrationsdomstolen, den 29 mars 2021, får Amir tid för intervju på
Migrationsverket. Handläggare var JJ som hade en del kontakter med
ombudet MB. Men än tio månader senare, den 8 februari 2022,
meddelade JJ ombudet att hon nu prioriterade ärendet och att beslut var
på väg. Dagen därpå övertogs ärendet av okänd anledning av JH. Den 22 februari 2022 fattade EL beslut om avslag, med
JH som föredragande.
Beslutet överklagades till domstol. Den
28 april 2022 ägde muntlig förhandling rum vid Stockholms förvaltningsrätt,
under ledning av AL. Beslut om avslag fattades den 24 maj 2022.
Två nämndemän var skiljaktiga från domaren.
Klagomålen mot Migrationsverkets och migrationsdomstolens handläggning kan sammanfattas:
- Migrationsverkets beslut bygger inte på vad den asylsökande sagt i intervjun. Sammanfattningen är mycket summarisk.
- I vare sig beslut eller domslut tas det hänsyn till inlagorna från det juridiska ombudet eller till övrig bevisning. Ingen sammanvägd bedömning görs.
- I vare sig beslut eller domslut tas hänsyn till att Amir löper stor risk att av talibanerna identifieras som sin facebookprofil när han landar i Kabul, oavsett om han gjort sin identitet klar i Sverige eller ej.
- Domstolen lutar sig i alltför hög grad på beslutet från Migrationsverket, utan att göra en självständig bedömning. Motiveringarna för avslag är alltför grunda.
De anmälda personerna
JH var den person som tidigare gav Amir Husseini avslag. Möjligen kan
finnas ett inslag av prestige och/eller delikatessjäv i det aktuella avslaget.
Den resumé som JH gjort inför beslutet är extremt summarisk. De resonemang som Amir förde med den
intervjuande handläggaren framgår inte alls. Ingen som helst hänvisning görs
till ombudets utförliga inlagor. Sammanvägning av de skriftliga intygen (några
exempel bifogas) och den muntliga bevisningen saknas.[7] Huvudargumentet
är att eftersom JH inte anser att Amir klargjort sin identitet i
Sverige så kommer talibanerna i Afghanistan inte misstänka att det är samma
Amir som i sociala media på olika sätt visat sin ateistiska livsåskådning –
trots att han återvänder med sin fotoförsedda resehandling och tazkira.
Genomläsningen av materialet ger bilden
att JH har betett sig synnerligen oskickligt, av slarv eller möjligen
med avsikt att kunna ”producera” ett avslag.
AL är specialiserad på skatterättsliga frågor. Det är tveksamt om hon är förtrogen med migrationsrättsliga
frågor. Under själva förhandlingen ställde hon inga frågor. Det finns två anledningar
till att AL borde ägnat detta ärende stor omsorg och att hennes och
nämndemannens (M) bedömning skulle ha motiverats mycket noggrant:
Dels att ärendet för andra gången återvisats från domstolen till
Migrationsverket, dels att två nämndemän förklarade sig skiljaktiga.
I domen har AL i stället helt
lutat sig på JH summariska beslutsmotiveringar. Någon värdering
av bevismaterialet har inte gjorts, trots att migrationsdomstolen enligt
förvaltningsprocesslagen har en egen utredningsskyldighet.[8] Framför allt är det stötande att AL överhuvud taget inte
tycks ha läst de tre inlagorna från advokat MB, än mindre
granskat dess innehåll. Likaså tycks hon inte läst och reflekterat över de
utförliga intyg som lämnats från människor som känner Amir väl. Domen innehåll
dessutom flera partier som hämtats från andra domar.
En domare som dömer i ett
migrationsmål bör ha grundläggande kunskaper om det land som asylsökande kommer
ifrån. Att AL negligerar riskerna för en öppen apostat från väst som
”återvänder” till Afghanistan ger intrycket att hon har mycket grunda kunskaper
om landet.
Att på detta sätt underlåta att ta in relevant underlag, från såväl den enskilde som från tidigare domar, är allvarligt. Det är svårt att se att sådan underlåtenhet skulle tillåtas i en annan domstolsförhandling.
Stockholm augusti 2022
Ingrid Eckerman
MD, MPH
Grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Redaktör för Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och
flyktingarna 2015 – 2021
ingrid.eckerman@gmail.com
Bilagor
Bilaga 1. Jämförelse mellan olika dokument. Ingrid Eckerman 25 augusti 2022. 10 sid.
Bilaga
2. Utredning angående ny prövning av frågan om uppehållstillstånd.
Migrationsverket 29.3.2021. 21 sid. (Nedan kallat protokoll.)
Bilaga
3. Kommunicering samt anmodan att inkomma med slutlig inlaga. Migrationsverket,
JJ 6 april 2021. 2 sid.
Bilaga
4. Yttrande angående uppehållstillstånd mm. Inkluderar av handläggaren JJ begärd komplettering. MB, Advokatfirman, 20
april 2021. 9 sid. (Nedan kallat yttrande.)
Bilaga
5. Angående uppehållstillstånd mm. MB, Advokatfirman, 6
december 2021. 2 sid. (Nedan kallat kompletterande yttrande.)
Bilaga
6. Beslut. Migrationsverket 22 februari 2022. 14 sid. (Nedan kallat beslut.)
Bilaga
7. Överklagande. MB, Advokatfirman, 15
mars 2022. 10 sid.
(Nedan kallat överklagande.)
Bilaga
8. Migrationsdomstolens avgörande 22-05-24. 10 sid. (Nedan kallat domstolen.)
Bilaga
9. Verksamhetsberättelse föreningen Ateister och agnostiker i Gävleborg
2020-2021. 3 sid.
Bilaga
10. Intyg ABF 2022. 1 sid.
Bilaga 11. Intyg av SF, 26 augusti 2019. 2 sid.
Bilaga 12. Intyg från Vänsterpartiet i Gävle 2019. 4 sid.
Bilaga 13.
Intyg av makarna S 6 mars 2022. 2 sid.
[1] Hur kunde en
81-årig kvinna utvisas ensam? Expressen 22.1.2022 https://www.expressen.se/debatt/hur-kunde-en-81-arig--kvinna-utvisas-ensam/
[2] Att göra
flyktingar utvisningsbara. Rättsosäkerheten i asylärenden efter 2015. Jan Stattin,
Karin Fridell Anter. I: Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten,
civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Migra förlag 2021. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/att-gora-flyktingar-utvisningsbara-rattsosakerheten-i-asylarenden-efter-2015/
[3] Se ref. 2.
[4] Se ref. 2.
[5] I liknande
ärende tog Migrationsöverdomstolen en motsatt ställning. Det fick ingen
retroaktiv verkan.
[6] Migrationsdomstolen 2020-04-06
[7] Rättsligt ställningstagande. Metod för prövning då religion,
inklusive konversion och ateism mm, åberopas som asylskäl. Migrationsverket
RS/027/2021, 2021-03-12
[8] § 8, Förvaltningsprocesslag 1971:291 https://lagen.nu/1971:291
Bilaga 1
Jämförelse mellan olika dokument
För att illustrera klagomålen jag
ställt samman citat ur Migrationsverkets beslut och domslutet (blå text), med citat
från utredningsprotokollet och ombudets inlagor.
I protokollsutdragen anger blå text en felaktig skrivning, röd text rättelse av Amir. Kommentarerna har gjorts av undertecknad.
- Domstolens bedömning av handläggningen hos Migrationsverket
- Utredning och beslut av identitet
- Amirs inställning till islam och religion
- Amirs möjlighet att hålla sin uppfattning för sig själv
- Amirs roll i föreningen Ateister och agnostiker i Gävleborg
- Anpassning och västernisering
- Etnicitet
spelar roll
1. Domstolens bedömning av handläggningen hos Migrationsverket
Domstolen behandlar Amirs utförliga
klagomål synnerligen summariskt.
Domstolen
”A har i överklagandet och under den muntliga förhandlingen
fört fram synpunkter på handläggningen hos Migrationsverket. Domstolen har gått
igenom handlingarna i målet och bedömer att det inte kommit fram sådana brister
att det finns skäl att återförvisa målet till Migrationsverket. Vad A fört fram
i denna del föranleder därför ingen åtgärd från domstolens sida.”
Överklagande
I överklagandet redogörs detaljerat på 9 sidor för bristerna i
Migrationsverkets handläggning. Se bilaga 7.
2. Utredning och beslut av identitet
Migrationsverket anser att då de inte kan godkänna att Amir gjort
sin identitet sannolik så är det ofarligt för honom att ”återvända” till
Afghanistan.
Migrationsverkets beslut (bilaga 6)
”Du har nu lämnat in en ny tazkira men du har inte redogjort för hur du fått tillgång till den och vem som har hjälpt dig i hemlandet.”
”Amir Rahimi inte har gjort sin identitet sannolik och att inläggen [på facebook] därmed inte kan kopplas till honom. Du har fortsatt inte gjort din identitet sannolik.
”Du är
öppen med ditt ateistiska ställningstagande på Facebook. Till följd av detta
har du mottagit hotmeddelanden. Migrationsverket har ovan bedömt att du inte
gjort din identitet sannolikt varför varken Facebook-profilen eller Youtube
klippen kan kopplas till dig som person. Du har även själv uppgett att du inte
vet vilka det är som har framfört hoten, varför det inte är visat att de är
direkt riktade till dig eller att de har framförts från Afghanistan.”
Domstolen (bilaga 8)
”Amir har anfört att han fick den nya tazkiran utfärdad med hjälp av sin pappas tazkira. Han har även beviljats AT-UND av Migrationsverket.”
”Mot bakgrund av att A tidigare
har uppgett en falsk tazkira och att han efter en medicinsk undersökning
skrivits upp i ålder bedömer domstolen att det som han nu anfört om den nya
tazkiran inte förändrar domstolens bedömning. Därtill konstaterar domstolen att
tazkiror har ett lågt bevisvärde (se MIG 2014:1). A har därmed inte gjort sin
identitet sannolik.”
Protokollet från intervjun på Migrationsverket (bilaga 2)
”Jag skulle
bara vilja säga att det är inte original. Jag åkte till ambassaden när jag
skulle fixa en tazkira, men när jag sedan skulle ansöka om pass åkte jag till
ambassaden som sa att det är fejk, att personen i hemlandet som fixade det hade
fuskat.”
Yttrande från ombudet (bilaga 4)
”Ja vi fick hot
men vi vet inte vilka de är, det måste vara afghaner eftersom de har skrivit på
dari. Jag vet inte hur många som kollade på videon och hur många som delade länken.
Jag fick hot när jag delade bilder på min Facebook sida. Då kom det hot från
Afghanistan och afghaner i Turkiet på Facebook och Facebook Messenger.”
Kompletterande yttrande från ombudet (bilaga 5)
”Hans
muntliga uppgifter om sitt hemvist och sin bakgrund är däremot oförändrade och
tydliga. Det saknas skäl att egentligen ifrågasätta dessa. Han bör därför ändå
anses ha gjort sin identitet sannolik.”
”Av betydelse för Amirs trovärdighet är att han själv uppgett under
utredningen att den tazkira som lämnats in inte var äkta. Han har själv blivit
lurad om att den skulle vara äkta. Han har således inte medvetet lämnat in en
falsk handling. Däremot har han själmant berättat detta för Migrationsverket,
vilket borde påverka hans allmänna trovärdighet på ett positivt sätt.”
Överklagande till migrationsdomstolen (bilaga 7)
I överklagandet finns en lång redogörelse för hur Amir fick sin nya tazkira från afghanska ambassaden i Stockholm. Handläggaren bad aldrig om kompletterande uppgifter. Tazkiran bär stämplar från Inrikesministeriet i Kabul, som utställt den.
”Frågan om Amirs identitet och huruvida den kan fastställas på något
sätt har inget alls att göra med huruvida det finns en hotbild mot Amir vid ett
återvändande.”
Kommentar
De formella kraven för hur man styrker sin
identitet i en asylprocess i Sverige är något annat än att man är okänd i
Afghanistan. Att Amir tidigare lämnat in en falsk tazkira påverkar inte
hur man uppfattar hans identitet i Afghanistan. När Amir ”återvänder” till
Afghanistan är det enligt resehandlingen Amir Hossein Rahimi med foto. På flera
olika sidor på facebook identifieras han som Amir Hossein, med tydliga foton. Samma
uppgifter återfinns i det personregister som förra regeringens
inrikesministerium upprättade och som nu ägs av talibanerna.[1]
Trots att åldersuppskrivningen underkändes i
det första domslutet rättades aldrig Amirs ålder. Det är i officiella
sammanhang det födelsedatum som Migrationsverket skrev upp honom till som
används. AL har underlåtit att utreda eller ens kommentera åldersfrågan.
Den senare tazkiran har via ambassaden i
Stockholm utfärdats av inrikesministeriet i Kabul. Biometriska pass,
utfärdade med tazkiror från Kabul som grund, accepteras som bevis enligt
Migrationsverkets nya bedömning.[2] Då bör dessa tazkiror
också ha acceptabelt bevisvärde.
Intyg om moderns identitet (kvotflykting, medborgare i USA) och
hennes bekräftande att hon har två namngivna söner i Sverige har
tillställts UNHCR, Migrationsverket och domstolen.
3. Amirs inställning till islam och religion
Under sin långa vistelsetid i
Sverige har Amir format sin egen identitet bestående av såväl uppfattning kring
religion, politik som samhället i stort. Han har
studerat på gymnasiets program för vård och omsorg där sådana frågor står i
fokus och har i dag högskolebehörighet. Vid ett flertal tillfällen har han
framträtt offentligt med sina tankar.
Migrationsverkets beslut (bilaga 6)
”Du har inte resonerat något om hur du har funderat på konsekvenserna av att berätta om din inställning som icke muslim för din mamma och att lägga upp bilder på Facebook. Du har emellertid inte förklarat varför du tog steget från att lämna islam till att inte tro på någon gud överhuvudtaget, trots att detta får anses vara en stor förändring i ditt liv, mer än att du ansåg att din mor behandlades illa.”
”Migrationsverkets uppfattning är att ett genuint avståndstagande från islam förväntas motsvara ett seriöst ifrågasättande och utforskande av sin egen uppfattning. Verket finner att om en person ska komma fram till att han/hon är ateist kräver det ännu djupare ifrågasättande av sin egen uppfattning, då ateism innebär att man inte tror på att Gud finns och hänvisar till vetenskapen och att man inte tror på något som inte kan bevisas. Omständigheten att du har läst koranen på andra språk och funnit att det som står där inte är sant är inte att jämställa med övervägande och funderingar, särskilt som du har berättat att du har vuxit upp i ett sammanhang där religionen varit en del av det dagliga livet.”
”Migrationsverket finner därför att ditt avståndstagande från religion primärt förefaller vara resultatet av en längtan efter frihet från religion, framför allt islam, samt en dragning till det svenska samhället.”
”Migrationsverket finner att du har funnit i huvudsak ett socialt sammanhang tillsammans med makarna Stattin, särskilt Jan, som du har bott tillsammans med under flera år. Du har inte kunnat utveckla din egen väg och utveckling.”
”Du har
därför inte gjort sannolikt att du har tagit avstånd från islam och att du är
ateist med grund i en genuin och personlig övertygelse.”
Domstolen (bilaga
8)
”Domstolen konstaterar att A:s berättelse under den muntliga förhandlingen i princip är identisk med den som han lämnade under asylutredningen. Enligt domstolens mening framstår det som han har berättat om inte som självupplevt utan närmast som inövat. Vidare instämmer domstolen i Migrationsverkets bedömning att det som A har berättat om mer har att göra med västerländska värderingar än ett ställningstagande som ateist.”
”Sammantaget bedömer domstolen att A inte har gjort sannolikt att hans ateism grundar sig i en genuin och personlig övertygelse och att han vid ett återvändande till Afghanistan skulle riskera att utsättas för skyddsgrundande behandling skydd på grund av apostasi eller ateism.”
”Nämndemännen
Rolf Nordqvist och Tony Walther är skiljaktiga och anför följande. Vi bedömer
att A har lämnat en tillförlitlig och detaljerad berättelse om sin ateistiska
livsåskådning. Han har gjort sannolikt att han har lämnat islam och blivit
ateist utifrån en genuin och personlig övertygelse och det kan antas att han
kommer att leva som ateist vid ett återvändande till hemlandet. A ska därför
beviljas uppehållstillstånd som flykting. Han ska även få
flyktingstatusförklaring och resedokument.”
Protokollet från intervjun på Migrationsverket (bilaga 2)
Sammanlagt 12 av protokollets 20 sidor handlar om Amirs utveckling från vardagsmuslim till renodlad ateist (sid 5-16). Ingenstans i protokollet finns någon uppgift om att Amir inte skulle vara ateist, dvs. att han skulle vara troende.
I protokollet utvecklar han sin livssyn både i sin berättelse och i
svar på ställda frågor. Det framgår tydligt hur han blev besviken på islam när
ingen lyssnade på hans böner. Han beskriver hur han i skolan i Sverige fick
lära sig om den naturvetenskapligt baserade skapelseberättelsen, och hur han
därefter inte kunde acceptera historien om Adam och Eva. Sommaren 2018, efter
cirka tre år i Sverige, definierade han sig själv som ateist, dvs. att han inte
tror på guds existens, vilket han någon månad senare meddelade Migrationsverket
i sin ansökan om verkställighetshinder. Därefter offentliggjorde han att han
tagit avstånd från islam (vilket Migrationsverket bekräftar att han gjort) utan
att gå över till någon annan religion, bland annat genom att bilda föreningen
Ateister och agnostiker i Gävleborg och starta en facebookgrupp för den.
Yttrande (bilaga 4)
Migrationsverkets frågor:
På 3 sidor svarar Amir på kompletterande frågor från Migrationsverket. Han beskriver på vilket sätt han är öppen med ateism, om hoten han fått och om varför han inte angett ateism som skyddsskäl förrän september 2018. Han beskriver utförligt hur han ser på ett ”återvändande” till Afghanistan, och att han inte skulle kunna undgå att berätta om sin livsåskådning.
Ombudet:
Ӏven
om Migrationsverket inte anser att Amir gjort sannolikt att han konverterat
från islam till ateism på grund genuin övertygelse torde hans offentlighet
(ordförandeskap i föreningen, facebookgruppen m.m.) medföra att han riskerar
att tillskrivas en uppfattning som ateist vilket gör att han ändå riskerar
skyddsgrundande behandling och därför ska beviljas uppehållstillstånd.”
Kommentar
Under åren har ett stort antal intyg inlämnats som styrker hans ateistiska tro. Ett urval bifogas denna anmälan (bilagorna 11-13). Vare sig JH eller AL har gjort någon sammanvägning av den skriftliga dokumentationen med den muntliga.[3]
JH skriver i en mening att Amir tagit avstånd från religion. I ett annat stycke anser hon att han inte gjort sannolikt att han tagit avstånd från religion. Det är oklart vad som krävs för att Amir ska visa att han ”är ateist med grund i en genuin och personlig övertygelse”, förutom det han sagt på 12 sidor i protokollet (bilaga 2) och 3 sidor i yttrandet (bilaga 4). Man kan knappast förvänta sig av en 20+-åring att hen ska vara mer på det klara med livets mening än vad en utbildad filosof är.[4]
Att som JH säga att en ung person inte kan utveckla sin egen väg och utveckling beroende på vilken livsåskådning hans närmaste familj har är att djupt undervärdera utvecklingspsykologin och erfarenhetsbaserad kunskap. Det framgår av intyget från makarna Stattin, aktiva i kyrkan, att Amir helt gått sin egen väg fram till ateism.
4. Amirs möjligheter att hålla sin uppfattning för sig själv
Amir har sedan 2018 ägnat sig åt att offentligt föra ut sin
livsåskådning. Ingen hänsyn i besluten tas till att han själv säger att han
inte kan sluta med detta ens om han deporteras till Afghanistan.
Migrationsverkets beslut (bilaga 6)
”Migrationsverket
konstaterar att det inte framkommit någonting i ditt ärende som tyder på att du
riskerar att uppmärksammas av enskilda eller afghanska myndigheter. Mot
bakgrund av att verket bedömt att du inte i en genuin personlig övertygelse
lämnat islam och att du inte heller har lämnat tillförlitliga uppgifter om att
du är ateist, så saknas det anledning att anta att du vid ett återvändande till
Afghanistan aktivt skulle förespråka någon annan världsåskådning eller i övrigt
aktivt engagera dig i frågor rörande religion.”
Domstolen (bilaga 8)
”Migrationsdomstolen
har ovan bedömt att A inte gjort sannolikt att hans ateism
grundar sig i en genuin och personlig övertygelse. Domstolen bedömer att A inte heller har gjort sannolikt att han riskerar att tillskrivas en ateistisk livsåskådning vid ett återvändande till Afghanistan.”
Protokollet från intervjun på Migrationsverket (bilaga 2)
Det framgår tydligt att Amir sedan 2018 har ägnat sig åt att
offentligt diskutera ateism och förklara sin egen livsåskådning (sid 17-19).
Yttrande från ombudet (bilaga 4)
Amirs svar på Migrationsverkets frågor:
”Det är svårt för mig att vara tyst och att be och följa regler och
ceremonier. Som ateist jag kan inte vara tyst om jag ser någonting som är fel i
samhället. Jag har hört när man kommer från Europa, folk vill veta hur personen
tänker och man får många frågor och då går inte vara tyst eller ljuga. Det
skulle vara svårt att få jobb. Man måste leva.”
”De man bor med märker att man inte tänker som dem och jag måste säga vad jag tänker, jag kan inte vara tyst hela tiden. Som en människa jag har rätt att säga vad jag tänker annars det blir en psykisk tortyr för mig om jag försöker att vara en person som jag inte är, då blir livet absurt för mig. Att vara i ett samhälle och gömma sig hela tiden eftersom jag ej kan följa regler. Jag kan inte acceptera och följa regler som jag vet är fel. T.ex. att be varje dag, fasta eller gå till olika ceremonier. Jag skulle inte heller kunna låta bli att få människor att tänka på ett annat sätt än dom gör i Afghanistan. Det är så mycket som är fel som jag inte kan acceptera.”
”Jag tycker jag har en uppgift att förklara för andra hur jag tänker och att världen blir bättre då. Det är det som ger mening åt mitt liv. För jag tror inte på något annat liv.”
Ombudet:
”Amir har även under
sin asylutredning varit tydlig med att han vid ett återvändande kommer försöka
omvända folk i sin omgivning, trots riskerna. Utifrån hans starka åsikter kring
ateism och politik är det inte rimligt att förvänta sig att han ska utöva någon
form av självcensur. Att han på grund av omgivningens krav ska förpliktigas att
genomföra vissa religiösa förpliktelser är också orimligt.”
5. Amirs roll i föreningen Ateister och agnostiker i Gävleborg
Amir startade föreningen trots att han var medveten om farorna.
Föreningen, som är verksam även på sociala media, fyller ett behov och har
vuxit snabbt. I beslut och domslut förringas betydelsen av denna förening.
Migrationsverkets beslut (bilaga 6)
”Du har även framfört att du är medlem och ordförande i Föreningen för ateister och agnostiker i Gävleborg samt Humanisterna i Sverige och som det får förstås i Vänsterpartiet. Det har inte inkommit någon bevisning som utvisar något av dessa medlemskap och att du är ordförande. Oaktat detta kan, som ovan konstateras, inget av detta kopplas till dig då du inte har gjort din identitet sannolik. Det har inte heller framkommit att framförallt Föreningen för ateister och agnostiker i Gävleborg och dess budskap har en stor internationell spridning och föreningen är begränsad till personer som deltar i forum inom föreningen på svenska med ett begränsat medlemsantal.”
”Du kände dig ensam när du blev ateist och du fick idén att öppna en förening från ett klipp på sociala medier.”
”Vid genomgång av det skriftliga materialet framkommer inte
att du är cirkelledare eller på annat sätt ansvarig för föreningen. Du har
medverkat i samband med att Jan Stattin presenterade sitt bokprojekt och det är
även Jan Stattin som varit cirkelledare för studiecirkeln.”
Domstolen (bilaga 8)
”Han har även lämnat in en verksamhetsberättelse för den förening som han är aktiv i samt intyg om att han har lett studiecirklar och är medlem i ett politiskt parti i Sverige.”
”Han såg en video om en tjej i USA som hade grundat en förening
för personer som hade lämnat islam eller funderade på det. I maj 2019 startade
han själv en förening.”
”Han har även lämnat in en verksamhetsberättelse för den
förening som han är aktiv i samt intyg om att han har lett studiecirklar och är
medlem i ett politiskt parti i Sverige. Det ligger dock i sakens natur att
enbart skriftlig bevisning inte kan göra det sannolikt att A frånfallit islam
och är ateist av genuin och personlig övertygelse.”
”Under den muntliga förhandlingen har A på fråga om vilka
framtida planer som finns för föreningen gett generella svar och uppgett att
föreningen vill bjuda in en person som ska tala om Einstein. Han har under
asylutredningen, som hölls mer än ett år före den muntliga förhandlingen,
lämnat samma svar. Den förening som A har en ledande roll i inte framstår
därför inte som särskilt aktiv och domstolen bedömer att den agerar på en
förhållandevis låg nivå.”
Protokollet från intervjun på Migrationsverket (bilaga 2)
”Hon lämnade islam och när hon var
typ 20 hade hon bestämt att de skulle öppna en förening eftersom det finns
många som dem i området Texas. När jag kollade på dem tänkte jag - varför ska
inte jag öppna en förening? Jag hade erfarenhet från Sherzads förening,
Vänsterpartiet, Amnesty, GAF(GAPF), Jag hade
erfarenhet från föreningslivet. Jag var rädd också. Jag var ateist, men om jag
ska starta en förening, då blir det mer farligt för mig. Och jag bjuder in
andra på en farlig väg. Andra som tror de är religiösa. Men jag tänkte att
varför ska jag inte kunna vara den första personen?”
”Ja ja hade en känsla av att jag var ensam,. Jag kände mig ensam men jag visste att det var helt rätt och måste prata om det med andra och jag visste att det fanns de som har frågor men inte vet hur de ska göra. Klippet jag berättade om hon hette Sara, hon startade en förening när hon var 20-21 år ...”
”Hur
höll ni de här mötena? Via Zoom. Vi fortsätter så här varje tisdag. Efter Corona tänker
jag fortsätta på plats och tänkte ha vissa aktiviteter och träffa varandra och
ha aktiviteter som är kul och jag tänkte bjuda någon på föredrag som kan komma
och prata. Vem skulle du vilja bjuda in
att hålla föredrag? Ingen speciell, men jag har pratat md en kille på humanisten (Humanisterna) i Uppsala och jag skulle vilja att han
kom och pratade med oss om Einstein och hans tankar.”
Yttrande från ombudet (bilaga 4)
”Av bilagorna 2, 3 och 4 framgår att
studiecirklarna och föreningsarbetet är inriktad just på vetenskapliga teorier,
diskussioner och argumentation för den ateistiska övertygelsen. Det framgår
även att Amir är ytterst drivande i detta arbete. Det som sker i studiecirkeln
och i föreningen har således reell substans.”
Kompletterande yttrande från ombudet (bilaga 5)
”Amir
är alltjämt ordförande i föreningen ”Ateister och agnostiker i Gävleborg”. Han
omvaldes vid årsmötet 2 juni 2021. Han organiserar samarbetet med ABF och är
studiecirkelledare. Han leder nu senast cirkeln ”Samtal om livet som
icke-troende”.
Tidigare i år öppnade föreningen också möjligheten för den som behövde prata om frågor om tro att kontakta föreningen för stöd. Amir är en av kontaktpersonerna. Möjligheten har använts vid ett flertal tillfällen, eftersom behovet verkar vara stort.”
”Föreningen har väckt intresse utanför Gävle. Idag har föreningen omkring 240 medlemmar. Medlemmar och studiecirkelmedlemmar kommer från flera orter, vilket blivit möjligt genom digitaliseringen. Föreningen har primärt medlemmar bosatta i Sverige. Men eftersom den är öppen har den också uppmärksammats utomlands och har nu även ett antal medlemmar bosatta utanför Sverige. Föreningen har ett samarbete med Förbundet Humanisterna i Sverige.”
”Även andra organisationer publicerar nu inlägg på föreningens
facebooksida. Information om föreningen sprids på så vis vidare. Det är
sannolikt att föreningen är känd i Afghanistan. Av Migrationsverkets rättsliga
ställningstagande och EASO:s vägledning framgår att talibanerna försöker
kontrollera sina medborgare genom att granska t.ex. inlägg på sociala medier.
Av särskilt intresse är de personer som avsagt sig islam och uttalar sig
kritiskt mot talibanerna.”
Kommentar
Många inlägg på facebooksidan är på dari eller engelska. Dessutom finns en bra översättningsfunktion i facebook. Vi vet av erfarenhet att många av svenska facebooksidor och -grupper följs av människor bosatta i Afghanistan.
Coronan omöjliggjorde fysiska möten fram till våren 2022. Från intervjun på Migrationsverket 29.3.2021 fram till mars 2022 var det omöjligt att ordna fysiska möten. Rättegången ägde rum en månad senare, den 28.4.2022. Under den muntliga förhandlingen i domstolen redogjorde Amir för hur föreningen utvecklats digitalt under pandemin. Förslaget om föredragshållare har aktualiserats senare.
Föreningens verksamhetsberättelse (bilaga 9) och intyget från ABF
(bilaga 10) styrker väl att Amir har varit och är ansvarig för föreningen.
6. Anpassning och västernisering
Flyktingar som kommer till Sverige
förväntas snabbt ta åt sig av västerländska värderingar. Amir är ett exempel på
att detta kan gå på några få år. Ofta går det hand i hand med en viss
sekularisering, dvs. att religionen får ta mindre plats.
Migrationsverkets beslut (bilaga 6)
”Migrationsverket finner att det du har berättat har mer
med västerländska värderingar att göra än ett ställningstagande som ateist.”
”Det har inte framkommit några omständigheter i ditt ärende
som kan medföra att du har anpassat dig till det svenska samhället på ett
sådant sätt att det kan utgöra ett skyddsbehov och, även om det inte omfattas
av det här beslutet, sådant att det kan leda till uppehållstillstånd på annan
grund.”
Domstolen (bilaga 8)
”Migrationsdomstolen konstaterar dock att hans anpassning
till svenska förhållanden inte är en sådan grundläggande egenskap som han inte
kan krävas dölja.”
Yttrande från ombudet (bilaga 4)
”Dessutom arbetar Amir jobbar med
servering. Han serverar då även vin och sprit. Detta är något som inte
accepteras i talibanernas Afghanistan.. Hans västerländska leverne ses som
normbrytande. Just personer som är normbrytande pekas ut som en grupp som är
särskilt utsatt i EASO:s vägledande dokument.”
Kommentar
Amir har arbetat med kvinnor. Under
praktiken på gymnasieprogrammet Vård och omsorg har han tagit hand om kvinnor
på äldreboenden och sjukhus. Han har kvinnliga vänner och ett stort svenskt
nätverk.
Att anpassa sig till seder och bruk i
talibanernas Afghanistan skulle innebära att han klädde sig i afghanska kläder
och att han låtsas vara muslim och följer anbefallda ritualer. Han måste ändra
sitt kroppsmönster så att han inte längre ser kvinnor i ögonen, inte tar dem i
hand och inte talar med någon kvinna som inte tillhör hans (obefintliga)
familj. Han får heller inte ingripa om han ser någon kvinna, man eller barn bli
dåligt behandlad, kanske misshandlad eller utsatt för sharia-straff.
Det ter sig självklart att en ung
man som saknar minnen från Afghanistan, som varit i Sverige sedan han var 15 år
och som har antagit svenska värderingar har mycket svårt att anpassa sig till
talibanernas seder. Även om han så småningom skulle kunna programmera om sig så
finns en farlig period fram tills han lyckats göra denna omprogrammering. Han
är då lättidentifierad som återvändare från väst.
7. Etnicitet spelar roll
Enligt den landinformation som Migrationsverket
lutar sig mot är tillhörighet till hazarerna en av de faktorer som ska vägas in
vid ansökan om skydd mot Afghanistan.
Migrationsverkets beslut (bilaga 6)
”Det finns inte några regler som talibanerna har infört mot
den hazariska minoriteter. De tillåts fira sina högtider och det finns också
uppgifter om att talibanerna skyddar deras moskéer.”
Kommentar
Det finns riklig information om att
hazarerna i Afghanistan blivit extra utsatta sedan talibanerna tog över makten.[6]
Uppgifter visar att hazarer av talibanerna förbjudits fira shiamuslimska
högtider och att talibanerna vare sig vill eller kan skydda hazarer.[7]
[1] New evidence that biometric data systems imperils
Afghans HRW 30.3.2022 https://www.hrw.org/news/2022/03/30/new-evidence-biometric-data-systems-imperil-afghans
[2] Rättsligt
ställningstagande: Bedömningen av Afghanska pass. Migrationsverket RS 066/2021
2021-04-23
[3] Rättsligt
ställningstagande. Metod för prövning då religion, inklusive konversion och
ateism mm, åberopas som asylskäl. Migrationsverket RS/027/2021, 2021-03-12
[4] David
Rönnegard. En ateist inför döden. Lakartidningen.se 2015-03-05 https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2015/03/en-ateist-infor-doden/
[5] Ateism i
talibanernas Afghanistan. Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
2022-04-03 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/04/ateism-i-talibanernas-afghanistan.html
[6]
Migrationsverket tror på talibanernas löfte att skydda hazarerna. Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
2022-05-11 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/05/migrationsverket-tror-pa-talibanernas.html
[7] Civilsamhällets landinformation om Afghanistan sommaren 2022. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 2022-07-28 https://stoppautvisningarna.blogspot.com/2022/07/civilsamhallets-landinformation.htmlid en framåtsyftande bedömning av Amirs utsatthet i Afghanistan saknar Migrationsverkets uppfattning om hur genuin ateist han är betydelse. Det som gäller i talibanernas Afghanistan är hur talibanerna och övriga omvärlden uppfattar honom. Det är väl känt att det räcker med misstanke om apostasi för förföljelse.[5]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar