tisdag 25 oktober 2016

Brev till Morgan Johansson från #vistårinteut


Till  Morgan Johansson
Apropå Sveriges återvändandeavtal och en övrigt skamlig asylpolitik
Från Kerstin Wickander, socionom
Hej! 

Jag har de senaste åtta åren arbetar med nyanlända på kommunal flyktingmottagning. Jag har genom åren känt stor tillfredsställelse och stolthet över att få vara tjänsteman i ett land som gett människor chans till liv och frihet. 
Under en vistelse i Israel fick jag se hur illa den israeliska staten behandlar asylsökande. Jag träffade eritreaner som kidnappats och suttit fängslade i tortyrläger i Sinai och som genom att anhöriga betalat kidnapparna tiotusentals kronor i lösensumma, slutligen kom till Israel för att finna en fristad. Väl i Israel möttes de endast av fientlighet och tilläts inte ens ansöka om asyl utan tvingades bo på gatan och förbjöds att arbeta. Eller så spärrades de in på obestämd tid i förvarsanläggningar i öknen. Jag kände stort förakt för den migrationspolitik jag mötte där. Jag fördömde Israels regering som förhandlade med olika afrikanska länder och erbjöd pengar mot att kunna deportera bort alla med afrikanskt ursprung. Stolt var jag när jag ett halvår senare fick välkomna två eritreanska kvotflyktingar från Israel som via FN fått en fristad i Sverige. Äntligen rättvisa och barmhärtighet! Mitt land är bland de främsta när det gäller mänskliga rättigheter och mitt land har råd och kraft att göra det!
Idag är det annorlunda. Jag ser bestört på hur de politiker jag röstat på och gett mitt förtroende ändrar lagen för att göra det svårt, oattraktivt och ofta outhärdligt för människor att söka sig en fristad här. Jag ser familjer som splittras, unga människor som skickas tillbaka till våld och dödshot i Afghanistan och att jakten på papperslösa trappas upp.
Jag ser också en alltmer komplicerad byråkrati, svårtillgänglig information och därmed en större rättsosäkerhet för de asylsökande och flyktingar som vänder sig till Migrationsverket.
Idag är det lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en människa på flykt att finna en fristad och få leva med sin familj i Sverige.
Vad är det som har hänt?! Har vi kollapsat under flyktingströmmen?! Nej, vi klarade det och mer kan vi!
Har vi inte jobb så det räcker?! Jo, och mer arbetskraft behövs om vi ska klara pensionsavgångarna!
Tog pengarna slut!?
Nej, ekonomin är bättre än på länge!
Vem är det ni representerar egentligen?! Vems erkännande är det ni söker?!
Hade jag velat se denna genomgripande försämring av asyllagarna så hade jag ju röstat på ett annat välkänt och ökänt parti.
Jag är inte stolt längre.
Jag skäms för mitt lands regering. 
Nu har ni nått botten! Det är nog nu!
Riv lagen!!!!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar