Det var ett år sedan Nazir avslutade sitt liv. Vi stod där, i mörkret och den isande vinden, runt Nazirs grav där allt fler ljus tändes. Jag insåg att vi var där inte bara för Nazir, utan för alla andra som sökte skydd i vårt land 2015 och inte klarade av att leva sina liv – de fick inte chansen.
RÄTTSRÖTA! inleder ett inlägg i facebookgruppen för Stoppa utvisningarna till Afghanistan (se nedan). Rekord i väntetider tycks Migrationsverket i Malmö ha. Här har gymnasieungdomar väntat i mer än tre år på att få förlängning på sitt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. De har hunnit ta studenten och skaffat fast arbete - och omfattas därför inte längre av lagen.
 |
| "Migrationsträdet" enligt Baba, Stockholms stadsmission |
.png) |
| Först publicerad i Magasinet Konkret |
Jag har blivit ombedd att skriva om civilsamhällets insatser för flyktingarna som kom 2015. Det är så svårt att tänka tillbaka att jag fått skriva en bit i taget. Ännu svårare är det när utvisade killar kontaktar mig från Afghanistan eller Pakistan. Vad har de där att göra? De skulle ju vara här!
”De något sämre studieförutsättningar som unga med utländsk bakgrund i genomsnitt har, kompenserar de till stor del genom höga ambitioner, hårt pluggande, högt självförtroende och val av mer krävande studievägar.”
Så skriver professorerna Jan O Jonsson och Carina Mood som gjort en grundlig studie av unga med utlandsbakgrund jämfört med dem med svensk bakgrund (ESO-rapport 2023:8).
Fortfarande, två år efter talibanernas övertagande av Afghanistan, ger Migrationsverket avslag till merparten av de numera unga vuxna afghanerna som var barn när de kom 2015. De kan inte tillräckligt väl beskriva att de är så förändrade att det är farligt för dem i talibanernas Afghanistan.
Sedan årsskiftet har vi haft fyra kända fullbordade självmord och en rad allvarliga suicidförsök bland de högst 3 000 ensamkommande afghanska numera unga vuxna som sökte asyl 2015 och är kvar i Sverige utan uppehållstillstånd [1].
 |
| Okänd artist. Bilden från facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan! |
 |
| Tidöavtalet - ett hot mot demokratin: https://tidoavtalet.blogspot.com/ |
Situationen för de unga afghanska flyktingarna från 2015, liksom för andra grupper av afghanska flyktingar, är fortfarande katastrofal. Etablerade unga vuxna, med yrkesutbildning, fast jobb, lägenhet får utvisningsbeslut för att något litet inte uppfyller kraven i gymnasielagen. Pappor till små barn hänvisas till att lämna Sverige - kanske barnet aldrig får se sin pappa mer. De som var barn när de kom, 13-14 år, förväntas "återanpassa sig" i Afghanistan när de gått ut gymnasiet - trots att de kanske aldrig varit i det landet. Kraven för att få bifall på asylansökan är mycket hårda.
Tusentals afghanska flyktingar lever i Sverige helt utan rättigheter, utan statliga eller kommunala bidrag och utan rätt att försörja sig genom arbete. Samtidigt kan de inte utvisas till talibanernas Afghanistan. Därför bör de ges uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder.
 |
| Illustration av Mattias Elftorp i boken "Den onödiga flyktingkrisen - rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 - 2021". Migra förlag 2021. https://onodigaflyktingkrisen.se/ |
Nu kom det – det som alla vi hjälpare fruktar. ”Nazir orkade inte längre. Jag hittade honom i trädgården, hängande i ett träd.”
 |
| Foto projekt Jobprepp, Värmdö |
Vi som arbetar med flykting- och asylrättsfrågor får ibland frågor om vad ”gymnasielagen” har kostat samhället. Den frågan är fel ställd. Man bör snarare diskutera hur mycket samhället har vunnit på denna lag. Att ungdomar efter sju år i Sverige jobbar och kan betala skatt under många år utgör en ren vinst.
 |
| Antalet permanenta uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen (grön linje). Från Arbetskraftsförmedlingen REDO. |
Många tror att när det gäller Afghanistan är det bara är unga män som kommit och kommer till Sverige för att söka asyl. Men så är det inte.
 |
| Ill. Mattias Elftorp. |
Statistikavdelningen på Migrationsverket är alltid hjälpsam. Här kommer aktuella siffror över skyddsökande från Afghanistan som fått beslut efter den 30 november 2021*. Vi ser där att en tredjedel av dem som sökt asyl får avslag. Av dem som fått ny prövning efter tidigare avslag har drygt hälften fått avslag. I båda grupperna finns kvinnor.
.png){kind=link}