Att tvångsutvisa till Afghanistan strider mot rättssäkerhet, förutsägbarhet och medmänsklighet

 

Att förhandla med talibanerna om att de ska ta emot tvångsutvisade människor som levt många år i Sverige är förkastligt. I hög grad handlar det om unga människor som gjort allt rätt men inte uppfyller gymnasielagens alla krav. EUAA:s färska landrapport om talibanernas Afghanistan bekräftar att landet är farligt för återvändande västerniserade sekulära hazarer.

De ensamkommande 2015

År 2015 registrerades 35 000 ensamkommande asylsökande barn i Sverige. Av dessa hade 23 000 afghanskt medborgarskap. Merparten var från den etniska minoriteten hazara. 6 000 hann få permanent uppehållstillstånd enligt den gamla utlänningslagen.

Det är väl dokumenterat hur de övriga 17 000 behandlades av regeringen och Migrationsverket: En väntetid på uppemot två år innan de fick komma till sin första intervju. Utredare som saknade kunskap om Afghanistan. Tolkar som inte kunde språket. Rättsosäkra åldersuppskrivningar baserade på en metod för medicinsk åldersbedömning som saknar vetenskapligt underlag.

Ovanstående bild är uppskattade siffror 2023. Någon ny uppskattning är inte möjlig att göra, då statistiken inte skiljer ut de vuxna som var barn när de kom. Troligt är att de som är kvar i Sverige kan räknas i hundratals, och att det finns minst 7 000 svensktalande afghaner i Europa, framför allt i Frankrike. Den lägre siffran 15 000 är den mest troliga för dem som till slut fått stanna i Sverige, med permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd alternativt medborgarskap.

Under perioden 2022 – 2025 var det många som lämnade in en andra asylansökan. I avslagsbesluten var en vanlig motivering ”du kan (åter)anpassa dig till hemlandets kulturella seder och bruk”. Detta gällde bland andra unga män som tillbringat sina formativa ungdomsår i Sverige, utbildat sig, arbetat i flera år, ibland bildat familj, och oavsett om männen uppgav sig vara kristna, ateister eller bara religiöst ointresserade. Ingen hänsyn togs till att landet de lämnat för ett tiotal år sedan (Afghanistan, Iran, Pakistan) inte var det samma som talibanernas Afghanistan.

Ett annat argument som använts är att eftersom Migrationsverket inte anser att en person bevisat sin identitet så kan inte heller talibanregimen identifiera personen – trots närvaro på sociala media med namn och porträtt. Det är snarare troligt att det i Afghanistan finns personer som har i uppdrag att följa den afghanska diasporan. Det är inte ovanligt att personer i Sverige som uttrycker sin negativa inställning till talibanerna får hot från okända personer i Afghanistan.

För oss, som träffat och lärt känna dessa ”killar” och kanske läst deras handlingar från Migrationsverket, blir det närmast absurt att läsa den senaste landrapporten från EUAA, EU:s migrationsmyndighet (se nedan). Här bekräftas våra farhågor. Förutom att det är en omöjlighet för dessa integrerade unga män att anpassa sig till den talibanska kulturen är det direkt farligt för dem att vistas i Afghanistan. 

Enligt domen i Europadomstolen D.M. v. Sweden 26.3.2026 måste Migrationsverket och domstolarna göra en sammanvägd bedömning av asylskälen, inkluderande västernisering, apostasi och etnicitet. Om Migrationsverket gjort sammanvägda bedömningar hade betydligt fler afghanska medborgare beviljats asyl.  

Läs mer

Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021  Red. Ingrid Eckerman, Karin Fridell. Migra förlag och Stöttepelaren 2021  https://onodigaflyktingkrisen.se/

Hur bedömer svenska myndigheter riskerna för återvändare från Sverige till talibanernas Afghanistan? Tjugo avslagsbeslut på asylansökningar från afghanska medborgare granskas  Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter 2023  

Rätts(o)säkerheten i asylbedömningar. Underlag till Statskontoret med anledning av regeringens uppdrag att göra en översyn av asylprocessen och utreda behovet av tillsyn inom migrationsområdet Ingrid Eckerman, Karin Fridell Anter 2024

Rättssäkerheten vid Migrationsverket. Dokumentation från riksdagsseminarium 16 oktober 2024 Karin Fridell Anter 2024

Sökord ”Afghanistan” på Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 

Utdrag ur Country guidance: Afghanistan, EUAA juni 2026

Country Guidance: Afghanistan 2026 
Översättning: Ingrid Eckerman

3.10. Individer som anses ha begått hädelse och/eller avfall

Steg 1: Utgör de rapporterade handlingarna förföljelse?

Individer som anses ha begått hädelse och/eller avfall från islam kan utsättas för handlingar som är av så allvarlig karaktär att de skulle utgöra förföljelse.

Steg 2: Vilken är risknivån för förföljelse?

En välgrundad fruktan för förföljelse skulle i allmänhet vara berättigad för individer som anses ha begått hädelse och/eller avfall, inklusive konvertiter och ateister.

Det bör betonas att ingen sökande under denna profil rimligen kan förväntas avstå från sin religiösa utövning för att undvika förföljelse.

Steg 3: Finns det grund för förföljelse?

Förföljelse av individer under denna profil är mycket sannolikt av religionsskäl eftersom sådana individer anses bryta mot islamiska regler enligt talibanernas tolkning av religionen.

3.11. Individer som uppfattas ha överträtt religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer

Överträdelse kan också ta formen av att en person uppfattas som "smittad" av västerländska värderingar som kan spridas inom det afghanska samhället. Det har rapporterats att dessa personer, inklusive stadsbor, civilsamhällesaktivister, individer med västerländsk utbildning eller som har anammat en livsstil som avviker från lokala seder, har mötts med misstänksamhet och blivit måltavlor för talibanerna.

Afghaner som har bott i Europa kan också uppleva social stigmatisering (bland annat kopplad till kostnaderna för emigration, ofta finansierad av den utökade familjen) samt rykten om att vara "smittade" av västerländska idéer och värderingar, ha "förlorat" sin kultur och utfört förbjudna handlingar, såsom att inte be, konvertera till kristendomen, dricka alkohol eller umgås med kvinnor.

Dessutom utfärdade de facto-regeringen år 2026 en "straffprocessrättslig lag för domstolar". Även om det för närvarande inte finns någon tillgänglig information om dess implementering, rapporteras det att lagen föreskriver att hån och förlöjligande av islamiska domar är straffbart med två års fängelse. Att dansa och titta på dans är också kriminaliserat. Alla muslimer har rätt att fortsätta med bestraffning av syndare, och förstörelse av "platser eller [moralisk] korruption" krävs.

Steg 1: Utgör de rapporterade handlingarna förföljelse?

Individer som uppfattas ha överträtt religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer kan utsättas för vissa handlingar som är av så allvarlig karaktär att de skulle utgöra förföljelse.

Steg 2: Vilken är risknivån för förföljelse?

En välgrundad rädsla för förföljelse skulle i allmänhet vara berättigad för individer som uppfattas ha begått zina (sex utanför äktenskapet, övers:s ant).

För andra individer som uppfattas ha överträtt religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer i Afghanistan eller utomlands bör den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet att möta förföljelse ta hänsyn till riskpåverkande omständigheter.

Individer som återvänder till Afghanistan från ett västland kan uppvisa avvikande utseende och beteenden eftersom vana vid en annan livsstil eller att inte vara medveten om konservativa talibannormer kan öka risken att bli (uppfattad) som en överträdare.

Det måste noteras att en sökande inte kan förväntas anpassa sitt beteende, sina övertygelser eller sin identitet, eller avstå från vissa sedvänjor, där sådana beteenden, övertygelser eller sedvänjor är en del av hans eller hennes identitet, för att undvika risken för förföljelse i sitt ursprungsland.

Steg 3: Finns det skäl för förföljelse?

Om en välgrundad rädsla är befogad för en person som faller under denna profil är detta sannolikt av religiösa skäl eftersom sådana individer anses bryta mot islamiska regler enligt talibanernas tolkning av religionen, och/eller politiska åsikter, eftersom det kan uppfattas som politisk oliktänkande om man inte följer de facto-myndigheternas restriktioner och regler.

Förföljelse av denna profil kan också bero på tillhörighet till en viss social grupp på grund av gemensamma egenskaper, såsom en gemensam bakgrund som inte kan förändras (uppfattat tidigare beteende) eller en övertygelse som är så grundläggande för identitet eller samvete att de inte bör tvingas avsäga sig den (motstånd mot kulturella, sociala eller religiösa normer och ovilja att följa dem) och en distinkt identitet i Afghanistans kontext, kopplad till deras stigmatisering av det omgivande samhället.

3.12. Etniska och religiösa minoriteter

Hazarasamhället har historiskt sett utsatts för diskriminering, tvångsvräkningar och massmord enligt olika regler i Afghanistan. Redan före talibanernas maktövertagande 2021 var hazarer måltavlor för både talibanerna och ISKP. Sedan 2016 har ISKP utfört attacker riktade mot hazarer och andra shiamuslimer, utan att de har haft tillgång till skydd mot sådana attacker.

Dessutom utfärdade de facto-regeringen 2026 en "straffprocessrättslig lag för domstolar". Även om det för närvarande inte finns någon tillgänglig information om dess implementering, rapporteras det att lagen hänvisar till de som följer andra muslimska grenar än hanafi-skolan eller andra religioner som "kättare".

Steg 1: Utgör de rapporterade handlingarna förföljelse?

Hazarakvinnor har drabbats oproportionerligt mycket av gripanden och fängslanden i samband med kontroll av klädkoder. Vissa kvinnor har enligt uppgift blivit slagna, misshandlade och utsatta för nedsättande anti-hazariska kommentarer under frihetsberövandet.

Allvarlighetsgraden och/eller repetitiviteten av andra handlingar som individer av hazarisk etnicitet och andra shiamuslimer kan utsättas för och huruvida de sker som en ackumulering av olika åtgärder, bör också beaktas. Hazarer har "systematiskt behandlats annorlunda" av de lokala talibanerna.

Författare: Ingrid Eckerman, Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Ingrid.eckerman@gmail.com

Överlämnat till riksdagen 11.8.2026

Se även För en human migrationspolitik