söndag 14 januari 2024

FN allt mer kritiskt till Sveriges asylhantering

Eleonor Roosvelt med FN:s Deklaration om mänskliga rättigheter november 1949.*

I december 2023 gav regeringen i uppdrag till Statskontoret att göra en översyn av asylprocessen och utreda behovet av tillsyn inom migrationsområdet. Syftet är att ”stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten”.

Inför detta färdigställs nu en rapport som underlag för utredningen. Författarna är Ingrid Eckerman och Karin Fridell Anter, båda huvudredaktörer för boken Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021, som kom ut 2021. Rapporten kommer att publiceras inom en vecka, på hemsidan för Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Som förberedelse har Karin Fridell Anter gått igenom de synpunkter som olika FN-organ har lämnat på Sveriges asylhantering.

UNHCR har uttryckt stor oro för vad den nya utlänningslagen från 2020 innebär, och konstaterar att både Migrationsverket och domstolarna behöver ökade resurser. FN har också fällt Sverige i ett antal ärenden där beslut om utvisningsbeslut fattats felaktigt.

SYNPUNKTER FRÅN FN PÅ SVERIGES ASYLHANTERING

Sveriges asyllagstiftning och konkreta hantering av asylärenden har under de senaste åren granskats både övergripande av UNHCR och vad gäller specifika fall som anmälts till FN:s olika kommittéer. Nedan presenteras några av dessa granskningar och deras slutsatser.

UNHCR genomför regelbundet granskningar av hur medlemsländerna respekterar mänskliga rättigheter. 2020 presenterades en rapport om Sverige.[1] Den bedömer framför allt lagstiftningen och inte rättssäkerheten hos de handläggande myndigheterna. I rekommendationerna (sid. 9) anförs som första punkt att den svenska asylhanteringens fortsatta kvalitet och effektivitet är beroende av att Migrationsverket och migrationsdomstolarna garanteras tillräckliga resurser.

UNHCR noterar att det har uttryckts oro vad gäller mottagningen, asylhanteringen och åldersbestämningarna av ensamkommande asylsökande barn och välkomnar det faktum att Barnkonventionen gjorts till svensk lag som en öppning gentemot stötte hänsynstagande till barnens rättigheter (sid. 3). Bland rekommendationerna (sid. 9) finns en uppmaning att skapa ett holistiskt och barnanpassat sätt att ta emot ensamkommande barn.

Vad gäller lagstiftningen uppskattar rapporten (sid. 2) att Sveriges lagstyrda restriktioner vad gäller asylmottagning och familjeåterförening 2015 och 2019 var tillfälliga svar på en akut kris och inte avsedda att permanentas. Man ger en tydlig rekommendation att uppehållstillstånd för både flyktingar och övriga skyddsbehövande ska vara permanenta eller i undantagsfall tillfälliga med en varaktighet på minst fem år (sid. 4). Man påpekar också att den som getts skydd för att den var barn inte ska berövas detta skydd för att den fyller 18 (sid. 5).

Dessa förhoppningar och rekommendationer motsades sedan genom att 2015 års tillfälliga lag i allt väsentligt inordnades i den nya utlänningslagen 2021. I sitt remissvar inför det lagförslaget uttryckte UNHCR oro inför bland annat den nya lagens begränsning av uppehållstillståndens längd och de begränsade möjligheterna till familjeåterförening samt rekommenderade att statslösa barn födda i Sverige ska få svenskt medborgarskap.[2]

År 2022 följde UNHCR upp sin granskning i en ny rapport.[3] UNHCR uttrycker där sin oro över att flera av den tillfälliga lagens restriktioner har permanentats och ser detta som en försvagning av det solida juridiska ramverk för skydd som Sverige har utvecklat och administrerat under decennier (sid. 2). Man påpekar (sid. 2) att det tak för antalet mottagna flyktingar som har diskuterats skulle bryta mot Sveriges internationella förpliktelser. Man uttrycker också (sid. 4) oro för de hårda reglerna för familjeåterförening och påpekar att det i många fall finns stora praktiska hinder för familjer som vill återförenas. Väntetiderna blir alltför ofta långa på grund av bland annat svårigheter att nå svenska konsulat och hårda krav på dokumentation. Utöver detta kritiserar man bland annat de korta och tidsbegränsade uppehållstillstånden som försvårar de skyddssökandes trygghet och integration. Som första punkt bland de sammanfattande rekommendationerna (sid. 7) framhåller man behovet av tillräckliga resurser till Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Inför UNHCR:s granskning 2020 presenterade Civil Rights Defenders (CRD) sommaren 2019 en ”skuggrapport”. CRD kritiserade där Sverige för behandlingen av ensamkommande unga asylsökande och tog speciellt upp de medicinska åldersbedömningarna.[4] I en rapport till FN:s tortyrkommitté 2020 följde man upp kritiken och rekommenderade att RMV:s metod ska sluta användas för att säkerställa rättssäkerhet och barnens rättigheter.[5]

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har ett antal gånger kritiserat Sveriges agerande gentemot asylsökande:

Kommitténs arbetsgrupp för förvarsfrågor behandlade våren 2022 en anmälan om att en afghansk man hållits i förvar i 27 månader. Arbetsgruppen konstaterade att det långa förvarstagandet med konsekvenser för mannens hälsa bryter mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och konventionen om sociala och politiska rättigheter.[6] [7]

Kommittén för mänskliga rättigheter förbjöd Sverige att utvisa en pojke till Afghanistan för att där återförenas med sina föräldrar som bevisligen misshandlat honom och i Sverige dömts för detta och som därefter hotat att döda honom eftersom han angivit dem. Misshandeln och hotet från familjen med riskerna för pojkens hälsa och utveckling har inte utretts av Migrationsverket. Kommittén påpekar att ett hedersrelaterat hot kan leda till blodshämnd och att pojken inte har några andra band till Afghanistan.[8]

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har ett antal gånger kritiserat Sveriges agerande gentemot asylsökande:

  • CAT bedömde hösten 2021 en anmälan om en ung afghansk man som efter sin asylansökan i Sverige konverterat till kristendomen. Sammantaget anser CAT att mannen inte har fått en individuell bedömning av sina skäl eller av den reella risken för tortyr i Afghanistan.[9] [10]

  • CAT beslutade i augusti 2023 att Sveriges beslut att utvisa en kristen konvertit till Afghanistan stred mot artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr (CAT/C/77/D/1016/2020). CAT anser att svenska migrationsmyndigheter har misslyckats med att göra en individualiserad bedömning av den personliga och verkliga risk som den klaganden skulle möta i Afghanistan. Kommittén kritiserar även att samtliga skyddsgrunder och riskfaktorer, bland annat konversionen, inte prövats tillsammans i en helhetsbedömning och i ljuset av den aktuella situationen i hemlandet. Svenska myndigheter anses också ha brustit i att tillräckligt beakta risken för tillskriven apostasi och de hot som sökande mottagit.[11] [12]

  • CAT beslutade i november 2023 att Sveriges beslut att utvisa en kristen konvertit till Afghanistan stred mot artikel 3 i FN:s konvention mot tortyr (CAT/C/78/D/1047/2021). Svenska myndigheter ifrågasatte inte den sökandes berättelse om tidigare tortyr, men ansåg det inte visat att tortyren utförts av talibaner. FN:s kommitté mot tortyr ansåg att eftersom svenska myndigheter funnit sökanden tillförlitlig i övrigt, och han presenterat medicinskt underlag, var det inte rimligt att kräva att sökanden skulle presentera bevisning för att identifiera vem som utfört tortyren. De ansåg vidare att oavsett vem som utsatt sökanden hade svenska myndigheter inte i vart fall inte tillräckligt beaktat risken för återtraumatisering vid ett återvändande.[13]

FN:s kommitté för funktionsnedsattas rättigheter (CRPD) har två gånger under 2020 - 2021 kritiserat Sverige för hanteringen av asylsökande med allvarlig psykisk sjukdom och påpekat att svensk praxis gällande allvarliga hälsotillstånd inte är förenlig med internationell praxis. I det första ärendet fick svenska myndigheter kritik för att de inte utrett tillgång till vård i hemlandet överhuvudtaget. I det andra ärendet riktas kritik mot hur själva utredningen av tillgången till vård har gått till. I båda ärendena fastslår CRPD att svenska myndigheter har en skyldighet att utreda faktisk tillgång till vård för personer med allvarlig psykisk sjukdom.[14] [15]

FN:s barnrättskommitté granskar regelbundet alla länder som har skrivit på barnkonventionen. Den 9 februari 2023 publicerade kommittén sin senaste granskning av hur Sverige lever upp till kraven i barnkonventionen:

Kommittén välkomnar att barnkonventionen blivit svensk lag. Kommittén uttrycker dock stor oro för områden där kommittén anser att omedelbara åtgärder måste vidtas, däribland frågan om diskriminering av och våld mot barn, situationen för barn på flykt och barn i rättsprocesser. Granskningen visar på flera systematiska brister gällande bedömningar av barnets bästa, barns delaktighet i rättsliga processer och avsaknad av barnkonsekvensanalyser i lagstiftningsprocessen. Granskningen visar även att det är svårt för barn att få upprättelse när deras rättigheter enligt barnkonventionen kränks.[16] [17]

Media äger rätt att återge hela eller delar av texten, med angivande av författaren (Karin Fridell Anter) och källa.

* Bilden: By FDR Presidential Library & Museum - 64-165, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/...

Referenser

[1] UNHCR recommendations to Sweden on strengthening refugee protection in Sweden, Europe and globally. Juni 2020. https://www.unhcr.org/neu/se/38669-unhcr-recommendations-to-sweden-on-strengthening-refugee-protection-in-sweden-europe-and-globally.html

[2] UNHCR observations on the proposed legislative amendments to the Swedish Aliens Act – Report by the Cross-party Committee of Inquiry on Migration https://www.unhcr.org/neu/se/54969-unhcrs-remissvar-pa-migrationskommittens-lagforslag.html

[3] UNHCR recommendations to Sweden on strengthening refugee protection in Sweden, Europe and globally. September 2022. https://www.unhcr.org/neu/wp-content/uploads/sites/15/2022/09/UNHCR-recommendations-to-Sweden-on-strengthening-refugee-protection-16-September-2022.pdf

[4] Civil Rights Defenders UPR-rapport 2019. 2019-07-18 https://crd.org/sv/2019/07/18/civil-rights-defenders-upr-rapport-2019/

[5] Sweden’s Compliance with the Convention against Torture and other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Civil Rights Defenders 2020-09-23 https://crd.org/wp-content/uploads/2020/09/Alternativrapport-CAT-med-rekommendationer-slutversion.pdf

[7] Sammanfattning i FARR:s nyhetsbrev Asylnytt 2022-06-19 https://www.sanna-ord.se/asylnytt/arkiv/skal/internationella_info.html

[8]Sammanfattning i FARR:s nyhetsbrev Asylnytt 2022-06-03 https://www.sanna-ord.se/asylnytt/arkiv/skal/internationella_info.html

[9]Sammanfattning i FARR:s nyhetsbrev Asylnytt 2022-01-25 https://www.sanna-ord.se/asylnytt/arkiv/skal/internationella_info.html

[11] Sverige fälls på nytt i FN:s tortyrkommitté för utvisning av konvertit från Afghanistan. Människorättsadvokaterna 2023-08-15 https://manniskorattsadvokaterna.se/sverige-falls-pa-nytt-i-fns-tortyrkommitte-for-utvisning-av-konvertit-fran-afghanistan/

[13] Nytt beslut från FN:s kommitté mot tortyr - Sverige fälls. Människorättsadvokaterna. https://manniskorattsadvokaterna.se/nytt-beslut-fran-fns-kommitte-mot-tortyr-sverige-falls/

[14] Ny FN-kritik mot Sverige. Asylrättscentrum 2021-11-10 https://sweref.org/ny-fn-kritik-mot-sverige/

[15] CRPD (Committee on the Rights of Persons with Disabilities/FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning) den 6 september 2021 i mål No. 58/2019 https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=45835

[17] FN uppmanar Sverige att stärka rättigheterna för barn i asyl- och migratoinsprocess. Asylrättscentrum 2023-02-17 https://sweref.org/fn-uppmanar-sverige-att-starka-rattigheterna-for-barn-i-asyl-och-migrationsprocess/

------------

Glöm inte Tidöavtalet - ett hot mot demokratin  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar