måndag 3 juli 2023

Migrationsverket ställer orimliga krav på asylsökande

När det gäller värderingar liggar Afghanistan och Sverige mycket långt från varandra.

"Västernisering", att överskrida religiösa, moraliska och sociala normer samt att lämna islam är enligt EUAA:s landrapport januari 2023 faktorer som medför risker för återvändare till Afghanistan från väst. Jan Stattin i Gävle har läst många avslag från Migrationsverket beträffande asylansökningar. Här är hans reflektioner. De är också i överensstämmelse med fynden i granskningen av 20 avslagsbeslut.

Det är uppenbart att västernisering inte i sig räcker som asylskäl numera. Drag som tyder på västernisering måste förstärkas genom att man visar att de förenas med en övertygelse som är så stark och uttrycks så öppet att den inte kan döljas vid ett återvändande. Medlemskap i kyrka/politiskt parti räcker inte heller utan måste kombineras med aktivt arbete, alltså uttryckas i aktivt agerande. Helst ska det finnas en kombination av olika asylskäl. Tillsammans kan detta bedömas ge flyktingstatus. Men detta kräver också en utredare/beslutsfattare som försöker utreda asylskäl, inte en som redan från början är inställd på att man skall avslöja en lögnare.

Den asylsökande måste vara väl förberedd, ha gedigna intyg, frimodigt kunna berätta, ha en personlig berättelse, inte en som liknar någon annans. därtill ha ett bra, gärna välkänt juridiskt biträde. Men inget räcker till om man hamnar i ett team på Migrationsverket som ser som sin uppgift att avslå. Då får man också ha tur om Migrationsdomstolen skall ge uppehållstillstånd efter överklagan, eftersom Migrationsdomstolen genomgående litar på myndigheten och oftast ser den asylsökande och hans ombud som mindre trovärdiga. Detta ligger bakom Mikael Ribbenviks påstående att domstolen i 94 % av fallen bekräftar att Migrationsverkets beslut är riktigt.

Migrationsdomstolens juridiska domare, som har stor påverkan på domen, har ofta en bakgrund i en myndighet, vilket ökar deras tilltro till myndigheters bedömningar. Detta är en mycket tydlig tendens i förvaltningsdomstolen som helhet. Min personliga åsikt är att det råder ett osunt förhållande mellan myndighet och domstol och mellan domstol och överdomstol, vid sidan av den tilltro till myndigheten som jag nämnt. Det är i vart fall tydligt att man är mer angelägen om att värna tilltron till domstolen än att granska rättssäkerheten.

Lika litet som Migrationsöverdomstolen tar till sig brister i processen, lika lite lyssnade Migrationsverkets tidigare generaldirektör Mikael Ribbenvik på signaler om brister i bedömningen av asylskäl. I likhet med Carl Bexelius, rättschefen, teg han ihjäl varje information i den vägen. Att Anna Lindblad gått från Asylrättscentrum och nu, som biträdande rättschef, försvarar ageranden från Migrationsverket som hon tidigare fördömde, är kanske ett uttryck för en kultur där signalerna uppifrån är avgörande.

Om signalerna uppifrån är att i första hand avslå läcker det fram även från utredarna.

Media äger rätt att återge texten med angivande av författaren (Jan Stattin) och källa. Kontakt med författaren stattin.jan@gmail.com. 

Detta är ett av de sista pressmeddelandena som skickas ut via Mynewsdesk från Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Anledningen är att priset har stigit kraftigt i takt med att tjänsterna utökats. Vi kommer framöver att skicka mail till utvalda adresser. Vill du vara med så skicka din mail-adress till ingrid.eckerman@gmail.com.

Följ oss på hemsidor och sociala media:

Hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Hemsidan Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Facebooksidan Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande unga

Läs Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021




Tidöavtalet - ett hot mot demokratin (I Eckerman)

Angiverisamhället (I Eckerman)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar