lördag 22 juli 2023

Hur bedömer svenska myndigheter riskerna för återvändare från Sverige till talibanernas Afghanistan?

Okänd artist. Bilden från facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Tjugo avslagsbeslut på asylansökningar från
afghanska medborgare granskas
9 juni 2023

Författare


Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan!
Kontakt ingrid.eckerman@gmail.com

Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Originalets titel: How do Swedish authorities judge the risks for returnees from Sweden to Taliban’s Afghanistan? Översättning från engelska: Ingrid Eckerman med stöd av ChatGPT.

Ladda ner rapporten på svenska

Ladda ner rapporten på engelska

Innehållsförteckning

Sammanfattning
Bakgrund
Ny situation efter sommaren 2021
Bedömning av risker för återvändare
Granskning av fall
   Familjen
   Den vuxne mannen
   De unga männen
Kommentarer

Bilaga: Grund för bedömning av skyddsskäl gentemot Afghanistan 
   Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter
   Migrationsverkets rättsliga ställningstagande
   EUAA:s rapport "Country guidance: Afghanistan January 2023"

Sammanfattning

Sedan talibanernas övertagande av Afghanistan i augusti 2021 har många andra europeiska länder stoppat utvisningar till Afghanistan och i stället gett asylsökande uppehållstillstånd. I Sverige avslås dock över 50 % av asylansökningarna från afghanska manliga medborgare, trots att flyktingarna inte kan deporteras. För att förstå de svenska myndigheternas motiveringar har vi granskat 20 avslagsbeslut. Vi har också studerat EUAA:s landrapport från januari 2023, som presenterar ett antal riskprofiler som kan komma ifråga för att beviljas flyktingstatus.

Vi fann att termer som "oklara", "allmänna", "utan djupa reflektioner", "detaljfattiga" finns i alla de 20 besluten. EUAA understryker att riskerna för en individ förstärks om personen tillhör flera riskprofiler, men Migrationsverket kräver också individuella flyktingskäl. Det är tydligt att Migrationsverket tolkar indikationerna i EUAA-rapporten så snävt som möjligt, och inte inkluderar alla paragrafer i sina bedömningar. I flera fall tas det inte hänsyn till dagens situation i Afghanistan, och ingen "framåtsyftande bedömning" görs.

Bakgrund

2015 ansökte 41 600 personer med afghanskt medborgarskap om asyl i Sverige. Av dessa var 23 000 registrerade som ensamkommande barn. Cirka 6 000 av de ensamkommande barnen fick permanenta uppehållstillstånd enligt de lagar som gällde när de anlände. 17 000 bedömdes i stället enligt den nya lagen från 20 juli 2016, som innebar strängare villkor för asyl och som tillämpades retroaktivt. Majoriteten av de unga afghanerna antingen fyllde 18 innan deras ärenden prövades, eller fick sin formella ålder höjd till 18 för att nekas de relativa fördelar som stipuleras för barn. Endast en liten minoritet av dem beviljades uppehållstillstånd.

Omkring 3 000 av dem som var för unga för att få sin ålder ändrad och bedömas som vuxna fick tillfälliga uppehållstillstånd, ett okänt antal med villkoret att de skulle utvisas när de blev 18 år.

Fortfarande har cirka 7 000 - 8 000 av de unga afghanerna från 2015 inte fått uppehållstillstånd i Sverige. Minst 5 000 har rest till andra europeiska länder, främst Frankrike, där de vanligtvis får uppehållstillstånd. Några hundra deporterades till Afghanistan under perioden 2016 - 2019. Övriga är fortfarande i Sverige, oftast i en "papperslös" situation utan rätt till arbete och utan offentliga bidrag.

Ny situation efter sommaren 2021

Sedan utbrottet av Covid-19 i början av 2020 har tvångsdeportationer till Afghanistan i praktiken stoppats. Efter talibanernas övertagande i augusti 2021 är det tidigare avtalet med Afghanistan om återvändande och återtagande av afghanska medborgare inte längre giltigt. Mellan augusti 2021 och februari 2022 togs inga negativa asylbeslut gällande afghaner av svenska myndigheter. Sedan dess tas sådana beslut åter, men utvisningar kan inte verkställas. I december 2022 beslutade Migrationsverket att bevilja alla afghanska kvinnor asyl och flyktingstatus.

Många afghaner i Sverige har nu sökt asyl för andra gången, eftersom de tidigare negativa besluten preskriberas efter fyra år. Men det nya hopp som detta innebar har förvandlats till besvikelse. Enligt siffror från Migrationsverket avslogs 40 % av fallen under 2022. För män var det över 50 %. Detta har lett till en mycket svår situation, särskilt för unga personer som har tillbringat många år i Sverige. Sedan nyår 2023 har vi tre fullbordade självmord och flera allvarliga försök.

Under 2022 - 2023 uppskattas flera hundra afghanska medborgare ha sökt asyl baserat på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det finns ingen officiell statistik över detta. Asyljuristen Aino Gröndahl vid RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter) har studerat 1 360 asylbeslut 2020 – 2023 i SOGIESC[1]-ärenden för asylsökande från olika länder, varav många fall var från Afghanistan. Majoriteten nekades asyl i Sverige, och alla avslag baserades på trovärdighet; att Migrationsverket eller migrationsdomstolen inte bedömde den påstådda sexuella läggningen, könsidentiteten eller könsuttrycket som trovärdigt.

Flera män som har gift sig med svenska kvinnor, med vilka de har barn, nekas uppehållstillstånd. Minst en har tagits i förvar, trots att han inte kan deporteras.

Bedömning av risker för återvändare 

Migrationsverkets styrande rättsliga ställningstagande från 24 januari 2023 hänvisar till "Country guidance: Afghanistan January 2023" från EUAA[2]. I denna rapport görs riskanalyser för individer som tillhör olika riskprofiler, inklusive individer som anses ha begått blasfemi och/eller avfallit från islam; individer som uppfattas ha överträtt religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer; individer som uppfattas som "västerniserade"; individer av hazarisk etnicitet och andra shia-muslimer; HBTQI-personer; individer inblandade i blodsfejder och marktvister; personer med funktionsnedsättningar och personer med svåra medicinska problem. EUAA betonar att en individ ofta tillhör flera riskprofiler, vilket förstärker riskerna. Utdrag: se bilaga.

Nyckelord i EUAA-dokumentet är "anses" och "uppfattas", vilka hänvisar till bedömningar och uppfattningar av människor och myndigheter i Afghanistan, inte av de svenska tjänstemännen på Migrationsverket. En bedömning av riskerna för återvändare bör utgå från vad den återvändande skulle möta i Afghanistan och hur han eller hon skulle betraktas och behandlas där. Detta är oberoende av hur de svenska handläggarna bedömer sådant som den bekräftade identiteten hos en person eller äktheten av hans/hennes religiösa eller andra övertygelser. Migrationsverket är skyldigt att göra en "framåtsyftande bedömning" och behöver därför granska fallet ur talibanernas och civilsamhällets synvinkel. I dagens Afghanistan kan det vara tillräckligt att någon tror att en person är avfälling/HBTQI/västerländsk för att inleda en process som leder till förföljelse och till och med död. Detta erkänns av Migrationsverket i det rättsliga ställningstagandet om religion 2021[3].

Detta erkänns också i avslagsbeslutet från februari 2022 rörande en av de afghanska asylsökande som presenteras nedan: "Återvändande från västerländska länder med västerländska värderingar kan mötas av misstankar och stigmatisering. Det finns låg tolerans för kritik av islam i samhället och talibanrörelsen. Risken för sanktioner är kopplad till om kritiken blir offentligt känd."

Från ett annat fall framgår det att verket undviker att göra en "framåtsyftande bedömning": "Migrationsverket bedömer att utvecklingen av säkerhetsläget i Afghanistan är osäker och kan förändras snabbt. ... För närvarande kan det inte anses att slumpmässigt våld av sådan natur och intensitet råder i någon provins, att var och en, genom blotta närvaro, riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling.”

Granskning av fall

För att förstå de motiv som de svenska myndigheterna anger när de avslår asyl för afghanska medborgare har vi granskat 19 avslagsbeslut från Migrationsverket och ett från migrationsdomstolen. Besluten har fattats mellan mars 2022 och maj 2023. Ett av dem gällde en familj, ett gällde en ensamstående vuxen man och resten gällde unga män som var minderåriga när de anlände till Sverige 2015.

Familjen

Fall nr 7 är en familj bestående av två vuxna och tre barn under sex år. De är hazarer och fadern är ateist. De har beskrivit hot i Afghanistan från talibaner och andra, men Migrationsverket tror dem inte. De anser att faderns berättelse om sin ateism är svepande, kortfattad, allmän, saknar reflektioner.

Den vuxne mannen

Fall nr 3 är en man över 30 år. Han har gift sig med en svensk kvinna och de har barn tillsammans. På grund av sitt arbete i Afghanistan hävdar han att han riskerar förföljelse. Redan i Afghanistan var han en "sekulär muslim" och följde inte ritualerna. Han anser sig vara "västerniserad". Migrationsverket anser att eftersom han tidigare inte hade problem med att vara sekulär i Kabul så kommer han att kunna anpassa sig till det muslimska levnadssättet i Afghanistan. De kommenterar inte det faktum att muslimska regler praktiseras mycket striktare nu än före talibanernas maktövertagande och att riskerna för icke-konformister är mycket större.

De unga männen

Arton fall gäller unga män med registrerade födelseår 1997 - 2002 som anlände till Sverige 2015. Femton av dem är hazarer. Många av dem beskriver hot från släktingar och grannar. Fyra är kristna, tio är ateister. Femton ansågs vara vuxna när Migrationsverket gav sitt första avslag, för fyra eller fler år sedan. De flesta av dem arbetar eller studerar nu, ofta bor de hos svenska familjer. Minst en är gift i Sverige. De unga männen har levt en tredjedel eller mer av sina liv i Sverige, och alla anser sig vara "västerniserade". 

I besluten från Migrationsverket hittar vi samma argument upprepade:

  • Det finns ingen landinformation om att återvändare kommer att förföljas. Uttryckt på ett annat sätt: "Migrationsverket noterar att informationen om talibanernas handlingar rörande återvändare från västerländska länder är oklar."
  • Du tillhör riskprofiler med ökad risk för förföljelse när du återvänder till Afghanistan. Förutom detta har du inte gett tillräcklig information om att dina individuella omständigheter kommer att leda till förföljelse.
  • Eftersom du inte förföljdes som barn i Afghanistan på grund av ..., kommer du inte att förföljas som vuxen man i talibanernas Afghanistan.    
  • Du har tillbringat större delen av ditt liv i Afghanistan.      
  • Din anknytning till Afghanistan är starkare än din anknytning till Sverige.      
  • Du har sagt att du inte har några kontakter i Afghanistan, men vi anser att du har ett nätverk av släktingar i Afghanistan.    
  • Din information om din religion/västernisering/sexualitet är vag, allmän, utan djupa reflektioner. Detta är standardtext i alla avslagsbeslut.  
  • Du är en vuxen arbetsför man och bör därför kunna försörja dig själv i Afghanistan.  
  • Det är upp till dig att anpassa dig till sederna och traditionerna i ditt hemland.

Fall nr 4 är en ung man som behöver livslång behandling med ett vanligt, tämligen billigt läkemedel. Utan detta läkemedel kommer han att hamna i ett livshotande tillstånd. Doseringen av medicinen justeras årligen efter labbtester. Migrationsverket hänvisar till en EASO-rapport från 2017 som säger att alla typer av mediciner finns tillgängliga på Afghanistans marknader. De beaktar inte om detta är sant efter talibanernas maktövertagande.

Fall nr 6 var 24 år gammal när han ansökte om permanent uppehållstillstånd (PUT) enligt "nya gymnasielagen". Handläggaren räknade felaktigt hans ålder till 25, vilket är över den övre åldersgränsen för PUT. Han har tillbringat mer än sju år i Sverige. Förutom mindre än 12 månader var han antingen i asylprocess eller hade tillfälligt uppehållstillstånd. Under denna tid avslutade han sina gymnasiestudier, arbetade och gifte sig med en svensk kvinna. Argumentet från Migrationsverket: "Under de cirka 2 år och 8 månader du har bott lagligt i Sverige bedömer verket att du inte har rotat dig så mycket i det svenska samhället att det kan anses att du har en starkare koppling till Sverige än till Afghanistan."

Fall nr 8 hade en intervju på tre timmar vid Migrationsverket. Det handlade mest om hans byte av religion. Migrationsverkets kommentarer är "din information att du inte tror på någon religion är kort och svepande och du har inte kunnat berätta på ett djupgående sätt om dina tankar, känslor och resonemang om din ateistiska uppfattning. ... Du har inte gjort det troligt att du har distanserat dig från islam". När andra läser protokollet från intervjun är de i stället imponerade över hur väl han kunde nyansera och förklara sin gradvisa utveckling från muslim till ateist.

Fall nr 10 är en ung man med diagnostiserad ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), inklusive begränsad impulskontroll. Han har övergett islam, har stora synliga tatueringar och lever på ett "västerniserat" sätt. Migrationsverket nekar asyl eftersom han inte kan framställa "djupa reflektioner och överväganden" och "personliga teologiska överväganden". De avvisar också den dokumenterade risken att han inte kommer att kunna kontrollera sig själv i en kritisk situation och därmed dra negativ uppmärksamhet till sig själv.

Fall nr 11 och 12 visar de godtyckliga bedömningar som Migrationsverket gör när det gäller vikten av den tid som spenderats i Sverige. Fall nr 11 är född 2001. Migrationsverket anser att han har tillbringat "sina formativa år" i Sverige. För fall nr 12, född 2002, säger verket "den tid du spenderat i Sverige måste anses vara kort jämfört med den tid du spenderat i Afghanistan".

Fall nr 13 begick självmord natten efter att han mottagit avslaget. Enligt det läkarintyg som presenterades för Migrationsverket skulle risken för självmord vara mycket hög vid avslag. Eftersom han inte hade begått självmordshandlingar tidigare drog Migrationsverket ändå slutsatsen att han inte hade gjort sitt livshotande tillstånd sannolik.

Fall nr 17 är hazar och kristen. Han har troligen någon psykisk funktionsnedsättning. Kommentar från Migrationsverket angående hans argument att han är västerniserad: "Det beror på omständigheterna ifall man skulle få problem på grund av västernisering i Afghanistan, men mycket hänger på en persons möjlighet att censurera sig själv, mognad, och att kunna notera vad som är acceptabelt eller inte (Lifos 40857, s. 4, 11). Detta torde stämma även beaktat det nuvarande talibanstyret i Afghanistan."

Fall nr 18 är en HBTQI-person och ateist, lever på ett västerniserat sätt. Han tillhör en etnisk minoritetsgrupp. Om talibanernas och andras möjlighet att identifiera honom på sociala medier säger Migrationsverket "Dina sociala medieaktiviteter kan inte kopplas till dig eftersom din identitet är oklar [för oss]". Om hans svar under utredningen av hans sexualitet: "Du har återkommit till begrepp som 'tankar', 'känslor' och att du ska ha haft resonemang med dig själv i förhållande till olika teman. ... Du har inte närmare redogjort för vad dina tankar och känslor ska ha bestått av. Samma bedömning görs i förhållande till påstådda resonemang du ska ha fört med dig själv."

Fall nr 19 är hazar och kristen. Han anlände med sin familj men fick sin formella ålder höjd med fem år. Han behandlas därför som en självständig vuxen och nekas uppehållstillstånd, trots att andra medlemmar av hans familj fick stanna.

Fall nr 20 var 13 år gammal när han anlände till Sverige och har utvecklats till ateist. Enligt ett intyg från en psykolog har han svårigheter att resonera och analysera på en abstrakt nivå. Migrationsverket avvisar hans försök att beskriva sin ateism och västerniserade livsstil, med kommentaren "verket finner att mycket av det du säger handlar om att du känner dig hemma i Sverige med dess värderingar".

Kommentarer

Första intrycket när man läser flera avslag är att "kopiera och klistra in" är en vanlig metod, trots att varje beslut bör vara individuellt baserad. Termer som vaga, allmänna, utan djupgående reflektioner, detaljlösa finns i alla beslut.

Kraven på att bevisa sin apostasi/sexualitet/västernisering är extremt höga, särskilt svåra att uppfylla för personer med kort utbildning. När de anlände till Sverige som tonåringar var de fortfarande i en formativ period av sina liv. Här mötte de inte bara skolan utan också kyrkor, organisationer och individer. En studie från 2016[4] visade att ensamkommande minderåriga integreras snabbare jämfört med "familjebarn" som anlände med sina föräldrar. I en ny studie[5] deklarerade 13 unga vuxna, tidigare ensamkommande, att de inom några år från ankomsten omfamnade centrala normer och värderingar i det svenska samhället, som yttrandefrihet, religionsfrihet och jämställdhet. Denna "västerniserade" livsstil har under den långa vistelsen i Sverige blivit en integrerad del av deras identitet. Detta erkänns i Frankrike, där det räcker med att ha bott många år i Sverige för att få uppehållstillstånd.

En förbryllande slutsats från myndigheten är att även om en person har sitt fullständiga namn och sitt foto på sociala medier kommer han/hon inte att bli igenkänd i Afghanistan eftersom Migrationsverket anser att hans/hennes identitet inte är bevisad.

EUAA betonar att riskerna för en individ förstärks om personen tillhör flera riskprofiler. Att tillhöra flera riskprofiler är dock inte tillräckligt för myndigheten, eftersom även individuella flyktingskäl är krävs för att ansökan ska godkännas.

När man jämför med EUAA-rapporten från januari 2023 är det därför tydligt att Migrationsverket tolkar indikationerna så snävt som möjligt och inte inkluderar alla paragrafer i sina bedömningar. I flera fall tas ingen hänsyn till dagens situation i Afghanistan och ingen "framåtsyftande bedömning" görs.

Referenser

[1] Sexual Orientation, Gender Identity, Expression and Sex Characteristics

[5] Hall, Emma. Mellan rörelse och stillhet. Minne och flykt i unga människors berättande 2009-2021 Avhandling, Malmö University, 2023.


Bilaga: Grund för bedömning av skyddsskäl gentemot Afghanistan


Detta avsnitt, sammanställt i maj 2023, innehåller ett urval av viktiga texter som bör ligga till grund för svenska beslut gällande afghanska asylsökande.

Notera: Översättningar från engelska är inte officiellt auktoriserade.

Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter


Artikel 9: "Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer."

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande


I Migrationsverkets rättsliga ställningstagande ("Bedömning av skyddsbehov för medborgare i Afghanistan" RS/089/2021, senast reviderat 2023-01-24) hänvisas till EUAA:s landrapport "Country guidance: Afghanistan January 2023" för bedömning av asylsökandes skyddsskäl. Det svenska dokumentet säger vidare:

”Det ska göras en individuell bedömning av om den sökande tillhör en utsatt grupp eller har en riskprofil utifrån aktuell landinformation. Risknivån ’välgrundad fruktan är i allmänhet befogad’ innebär att en person som tillhör en sådan profil i allmänhet har välgrundad fruktan för förföljelse, vilket gör det lättare för personen att uppfylla sin bevisbörda. Det ska dock även i dessa fall göras en individuell bedömning av om den sökande i det enskilda fallet löper risk för förföljelse.” (sid. 5)

”Den humanitära situationen i Afghanistan är mycket allvarlig. Situationen är dock inte generellt sådan att det kan anses föreligga synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen. Det är en samlad och individuell bedömning som ska göras av omständigheterna i ärendet, där nätverk och möjlighet till försörjning bör vara en del av bedömningen.” (sid. 9)

Bedömning av verkställighetshinder gentemot Afghanistan

”Det finns rapportering om att viss internationell flygtrafik till Kabul nu har kommit igång igen efter talibanernas maktövertagande. Utifrån ovan nämnd rapportering gör Migrationsverket bedömningen att det för närvarande inte föreligger något generellt praktiskt verkställighetshinder till Afghanistan.” (RS/089/2021 sida 10)

Migrationsverket eller gränspolisen genomför inte tvångsutvisningar till Afghanistan. Migrationsverket tillhandahåller inte heller resehandlingar för dem som eventuellt önskar återvända frivilligt efter ett utvisningsbeslut. Migrationsverket erbjuder 30 000 SEK i återetableringsstöd till dem som frivilligt återvänder, men det finns ingen organisation på plats som kan betala ut stödet. (Information från Migrationsverket maj 2023)

EUAA:s rapport "Country guidance: Afghanistan January 2023"


Kapitel 3 i EUAA-rapporten handlar om flyktingstatus. Där presenteras ett antal profiler som kan vara grund för att beviljas flyktingstatus. Utöver detta betonar EUAA att en individ ofta kan tillhöra flera profiler, och att riskerna då förstärks. Bland de presenterade profilerna finns följande:

3.11. Individer som anses ha begått hädelse och/eller apostasi

Denna profil omfattar personer som anses ha övergett eller förkastat den religiösa tron eller principerna i islam (apostasi), liksom personer som anses ha talat hädelsefullt om Gud eller heliga ting (blasfemi). Det inkluderar individer som har konverterat till en ny tro, baserat på deras genuina inre övertygelse (t.ex. konvertiter till kristendomen), liksom de som inte tror på eller saknar tro på Guds existens (ateister). Det kan noteras att de sistnämnda grunderna ofta åberopas sur place (i tillflyktslandet).

Riskanalys

Handlingar som rapporteras ha begåtts mot individer under denna profil är av en sådan allvarlig karaktär att de utgör förföljelse (t.ex. dödsstraff, mord, våldsamma attacker). För individer som anses ha begått hädelse och/eller apostasi, inklusive konvertiter, är välgrundad fruktan för förföljelse i allmänhet befogad.

3.12. Individer som uppfattas ha överträtt religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer

Denna profil avser individer vars handlingar, beteenden eller praxis uppfattas som överträdelser av religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer, oavsett om den uppfattade överträdelsen av normer har skett i Afghanistan eller utomlands. Praxis som uppfattas som en överträdelse av dessa normer beror på flera faktorer som lokal kontext, involverade aktörer och deras tolkning av dessa normer.

Riskanalys

Handlingar som rapporteras ha begåtts mot individer under denna profil är av en sådan allvarlig karaktär att de utgör förföljelse (t.ex. fängelse, kroppslig bestraffning, hedersbaserat våld och dödande). När de aktuella handlingarna är inskränkningar i utövandet av vissa rättigheter av mindre allvarlig karaktär eller (endast) diskriminerande åtgärder, bör den individuella bedömningen av huruvida de kan utgöra förföljelse ta hänsyn till allvaret och/eller upprepningen av handlingarna eller om de förekommer som en ackumulering av olika åtgärder.

För individer som uppfattas ha begått zina (sex utanför äktenskapet) är välgrundad fruktan för förföljelse i allmänhet befogad.

För andra individer som uppfattas ha överträtt moraliska och/eller samhälleliga normer i Afghanistan eller utomlands bör den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet att möta förföljelse ta hänsyn till riskpåverkande omständigheter, såsom: kön (risken är högre för kvinnor), yrke (särskilt konstnärer, barberare), ursprungsområde och konservativ miljö, synligheten för sökanden och överträdelsen (även när överträdelsen skedde utomlands), etc.

3.13. Individer som uppfattas som "västerniserade"

Denna profil hänvisar till personer som uppfattas som "västerniserade" på grund av exempelvis sina aktiviteter, beteende, utseende och uttryckta åsikter, som kan ses som icke-afghanska eller icke-muslimska. Det kan även inkludera dem som återvänder till Afghanistan efter att ha tillbringat tid i västerländska länder. Denna profil kan i stor utsträckning överlappa profilen 3.12. Individer som uppfattas ha överträtt religiösa, moraliska och/eller samhälleliga normer, till exempel i relation till normer associerade med klädkod.

Riskanalys

Handlingar som rapporteras ha begåtts mot individer under denna profil är av en sådan allvarlig karaktär att de utgör förföljelse (t.ex. våld från familjemedlemmar, konservativa element i samhället, talibaner). När de aktuella handlingarna är inskränkningar i utövandet av vissa rättigheter av mindre allvarlig karaktär eller (endast) diskriminerande åtgärder, bör den individuella bedömningen av huruvida de kan utgöra förföljelse ta hänsyn till allvaret och/eller upprepningen av handlingarna eller om de förekommer som en ackumulering av olika åtgärder.

Den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet för sökanden att möta förföljelse bör ta hänsyn till riskpåverkande omständigheter, såsom: beteendet som sökanden uppvisar, synligheten av sökanden, ursprungsområdet och den konservativa miljön, kön (risken är högre för kvinnor), ålder (det kan vara svårt för barn av viss ålder att (åter-)anpassa sig till Afghanistans sociala restriktioner), vistelsens längd i ett västerländskt land, etc.

3.14.2. Individer av hazara-etnicitet och andra shiamuslimer

Denna profil inkluderar personer som tillhör hazara-etniciteten och andra som tillhör shia-religionen. Oftast är personer av hazara-etnicitet av shia-religion [Targeting 2022, 6.1, s. 126]. Det finns två huvudshia-gemenskaper i Afghanistan: den största shia-grenen Ithna Ashariya ('de tolv') och den mindre grenen Ismaili ('de sju'). Majoriteten av Hazara-befolkningen bor i Hazarajat. Det finns också stora Hazara-befolkningar i städerna Kabul, Herat och Mazar-e Sharif [Targeting 2022, 6.4.1, s. 130]. Hazara-etniciteten kan vanligtvis kännas igen på det fysiska utseendet.

Riskanalys

Handlingar som rapporteras ha begåtts mot individer under denna profil är av en sådan allvarlig karaktär att de utgör förföljelse (t.ex. dödande, bortförande, sekteristiska attacker). När de aktuella handlingarna är inskränkningar i utövandet av vissa rättigheter av mindre allvarlig karaktär eller (endast) diskriminerande åtgärder, bör den individuella bedömningen av huruvida de kan utgöra förföljelse ta hänsyn till allvaret och/eller upprepningen av handlingarna eller om de förekommer som en ackumulering av olika åtgärder.

Den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet för en hazar och/eller shia-sökande att möta förföljelse bör ta hänsyn till deras ursprungsområde och huruvida IS-KP har operationell kapacitet där, med dem som kommer från Hazara-dominerade områden i större städer som särskilt utsatta.

3.17. HBTQI-personer

Denna profil avser personer som uppfattas som icke anpassningsbara till religiösa och/eller sociala normer på grund av deras sexuella läggning och/eller könsidentitet, inklusive behandlingen individer som är lesbiska, gay, bisexuella, transpersoner, icke-binära, intersexuella och queer (HBTQI). Det bör dock noteras att specifik information om vissa av de relevanta subprofilerna inte var tillgänglig i de COI-rapporter som användes för ändamålet med denna analys.

Riskanalys

Handlingar som rapporteras ha begåtts mot individer under denna profil är av en sådan allvarlig karaktär att de utgör förföljelse (t.ex. våldtäkt, avrättning, mord). Förföljelse kan komma från talibanerna eller andra beväpnade grupper samt från familjen och/eller samhället i allmänhet, eftersom det finns en låg samhällelig tolerans i Afghanistan för individer med sexuell läggning eller könsidentitet som avviker från 'normen'.

För individer under denna profil är välgrundad fruktan för förföljelse i allmänhet befogad.

3.18. Individer inblandade i blodsfejder och marktvister

3.18.1. Blodsfejder (Senaste uppdatering: december 2020)

Blodsfejder som hämndaktioner kan vara resultatet av personligt våld eller felhandling som anses bryta mot hedern, tvister som involverar mark, eller i kontexten familjekonflikter och relationer.

Riskanalys

Handlingar som rapporterats ha begåtts mot familjemedlemmar inblandade i en blodsfejd är av en sådan allvarlig natur att de utgör förföljelse (t.ex. mord). För män som är direkt inblandade i en blodsfejd är välgrundad fruktan för förföljelse i allmänhet befogad.

För kvinnor, för barn och för män som är längre bort från fejden, bör den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet för sökanden att möta förföljelse ta hänsyn till riskpåverkande omständigheter, såsom: intensiteten av blodsfejden, ursprung från områden där rättsstaten är svag, etc.

3.18.2. Marktvister

Marktvister är vanliga i Afghanistan på grund av den fragmenterade regleringen/registreringen av mark, stora befolkningsrörelser och snabb urbanisering, den utdragna konfliktsituationen, och en svag rättsstat.

Riskanalys

Tvister om mark utgör inte i sig själva förföljelse. Dock kan våldet som följer av marktvister, tillsammans med bristen på ett effektivt rättssystem för att förhindra det, resultera i allvarliga brott mot grundläggande mänskliga rättigheter som kan utgöra förföljelse (t.ex. mord).

Den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet för sökanden att möta förföljelse bör ta hänsyn till riskpåverkande omständigheter, såsom: våldsamheten i tvisten, etnicitet, makt och inflytande från aktörerna inblandade i marktvisten, ursprungsområde, etc.

3.19. Personer som lever med funktionshinder och personer med allvarliga medicinska problem

Denna profil avser personer med funktionshinder, inklusive mentala funktionshinder, samt de som har allvarliga medicinska problem, inklusive mentala hälsoproblem.

Riskanalys

Bristen på personal och lämplig infrastruktur för att på lämpligt sätt tillgodose behoven hos individer med (allvarliga) medicinska problem uppfyller inte kravet i Artikel 6 QD angående existensen av en aktör som åsamkar förföljelse eller allvarlig skada, om inte individen avsiktligt berövas vård.

Aktörskravet kan vara uppfyllt i specifika fall av förvägran av vård, såsom i fallet med kvinnor som nekas tillgång till vård på grund av att de inte åtföljs av en manlig släkting (mahram), inte bär slöja (hijab), eller inte tillåts bli sedda av manlig sjukvårdspersonal. Se underrubriken a. Restriktioner av rättigheter och friheter under talibanerna under profilen 3.15 Kvinnor och flickor.

För personer som lever med mentala och fysiska funktionshinder bör den individuella bedömningen av huruvida diskriminering och dålig behandling av samhället och/eller av familjen kan utgöra förföljelse ta hänsyn till svårighetsgraden och/eller upprepning av handlingarna eller om de förekommer som en ackumulering av olika åtgärder. Den individuella bedömningen av huruvida det finns en rimlig grad av sannolikhet för sökanden att möta förföljelse bör ta hänsyn till riskpåverkande omständigheter, såsom: natur och synlighet av det mentala eller fysiska funktionshindret, negativ uppfattning hos familjen, etc.

 



Tidöavtalet - ett hot mot demokratin (I Eckerman)

Angiverisamhället (I Eckerman)

Upplagd av kl.
Etiketter: , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)