torsdag 28 april 2022

Ann Linde, du har rätt: Afghanistan är farligt för hazarer!

Bilden från Facebook. Okänd konstnär.

I am deeply concerned by the increasing attacks against the #hazara population in #Afghanistan, incl yesterday's bombing of a Shia Mosque in Mazar e Sharif. The systematic human rights violations and attacks against minority groups in Afghanistan must come to an end. 

Ann Linde, vår utrikesminister, uttryckte på twitter den 22 april sin bestörtning över de ökande attackerna mot hazarerna i Afghanistan. Hon kallade det för systematiska brott mot mänskligheten och attacker mot minoritetsgrupper.

Författare: Ingrid Eckerman

Migrationsverkets bedömning är en annan

Samtidigt ger Migrationsverket avslag till hazarer och andra minoriteter med hänvisning till att våldet i Afghanistan minskat sedan talibanerna tog makten i augusti 2021. Den ”samlade och individuella bedömningen av omständigheterna i ärendet” kan vara att en kvinna från Sverige förväntas kunna anpassa sig till talibanernas regler, eller att någon som i Sverige i åratal levt som kristen, ateist eller hbtqi-person ska kunna leva som en talibansk muslim.

Den 30 november 2021 publicerade Migrationsverket sitt rättsliga ställningstagande beträffande afghanska medborgares skyddsbehov. Däri hänvisade man till en rapport från EU:s flyktingråd EASO [1] (nu EAUU), i vilken man listade en rad grupper som är speciellt utsatta i talibanernas Afghanistan. Eftersom de flesta av de afghanska medborgare som sökt asyl i Sverige hör till minst en av dessa grupper kändes det som ett andrum – nu måste de väl ändå få sina uppehållstillstånd? Men vi hade fel.

I uppdateringen av det rättsliga ställningstagandet april 2022 [2] beskriver man situationen i Afghanistan som ”fortsatt mycket skör och oförutsägbar”. Det förbättrade säkerhetsläget är ”inte en förbättring som kan karakteriseras som väsentlig och bestående”. Att asylskäl är kopplade till talibanerna anges som skäl för ny prövning. Dessutom konstateras att den humanitära situationen är alarmerande, med hänvisning till EAUU:s rapport från april 2022 [3].

På hemsidan skriver man att det för internflykt generellt krävs att en person ska kunna leva ett relativt normalt liv, ha tillgång till mat och tak över huvudet, och möjlighet till försörjning, vård och utbildning för barn [4].

I EASO:s rapport 2021 utpekas hazarerna som en utsatt grupp. Dessutom anges att internflykt inte är möjligt till någon plats i landet – dvs. om en person inte kan återvända till den plats där personen har sin hemvist kan personen inte heller hänvisas till någon annan plats i landet, inte ens till storstäderna som tidigare ansetts som säkra. Detta har accepterats av Migrationsverket. Men de som inte har anknytning till en viss plats, t.ex. de som är uppvuxna utanför Afghanistan och inte har släkt där, prövas mot hela landet - och då tycks Migrationsverket anse att det finns platser där befolkningen inte är utsatt för urskillningslöst våld och dit den utvisade kan återvända.   

En hazar som levt åtskilliga år i Sverige och sedan deporteras till Afghanistan är mycket utsatt, i sin egenskap av hazar och västernifierad. Andra identifierar med ett ögonkast personen som ”en återvändare” genom personens speciella hazariska utseende och genom ett kroppsspråk som visar västerländska influenser. Även många av dem som vuxit upp i Afghanistan saknar det skydd som kan fås av familj och positivt inställd släkt. Troligen söker de sig till västra Kabul, som domineras av hazarer. Det är också ett område som varit utsatt för svåra attacker från talibaner, IS-K och andra grupper.

Ökad aktivitet från Afghanistans IS-grupper

Det Migrationsverket inte nämner i sitt rättsliga ställningstagande är den ökande aktiviteten hos IS-K (IS-Khorasan, den afghanska grenen av IS) [5] [6] [7] [8]. IS-K anses vara den mest extremt fundamentalistiska och våldsamma av de olika grupperingarna i Afghanistan [9]. Alla andra islamska riktningar än deras egen ses som hädiska, liksom andra religioner eller ateism. Detta drabbar sikher, sufister och framför allt hazarerna, som till största delen är shiamuslimer. Talibanernas tolkning av islam anses av IS-K inte vara tillräckligt strikt, och de anses inte ta i tillräckligt hårt med de andra grupperna. Även talibanerna kan därför ses som legitima måltavlor för IS-K.

Under 2019 och 2020 led IS-K stora förluster. När talibanerna nu är upptagna med att försöka styra landet har de möjlighet att expandera genom att samarbeta med lokala militanta grupper och att rekrytera missnöjda medlemmar från talibanerna.

Redan sommaren 2020, under USA:s ”fredssamtal” med talibanerna, kom de första varningstecknen om ett IS-K som växer i styrka. Antalet attacker ökade successivt. Många attacker är specifikt riktade mot shiamuslimer/hazarer. I syfte att destabilisera talibanerna i Nangahar-provinsen har man också angripit checkpoints, säkerhetskonvojer och personal, samt mördat medlemmar ur den tidigare regeringen, mediapersonal, aktivister från civilsamhället och medlemmar ur äldreråd. Från att tidigare ha försökt dominera vissa distrikt har man nu bildat celler i städer. IS-K har även angripit hazarer i Pakistan. 

För talibanerna är IS-K deras största fiende. Samtidigt finns starka band mellan det talibanska nätverket Haqqani och IS-K.

Att IS-K är ett allvarligt hot mot hazarerna, men även mot andra religiösa minoriteter, visar de samordnade explosionerna i tre storstäder april 2022: en pojkskola i ett hazaradistrikt, en shiamuslimsk moské och en sufimuslimsk moské.  

Skört säkerhetsläge i Afghanistan


Att situationen i Afghanistan är skör visas också av närvaron av andra grupper, i första hand al-Qaida och Tehrik-i-Taliban Pakistan (TPP). Grupperna konkurrerar om makten med varandra och med talibanerna, omväxlande med att de samarbetar. Alla konkurrerar om manskap och försöker rekrytera över soldater från varandra. Förmågan att rekrytera utländskt manskap är också viktig. Av IS-K:s 4 000 man sägs hälften vara utlänningar. 

Dessutom har Pakistan angripit Afghanistan [10]. Talibanerna har sitt ursprung i koranskolor i Pakistan, och de har under hela USA:s ockupation fått stöd från Pakistan. Nu anser Pakistan att militanta grupper från Afghanistan angripit pakistanska styrkor. I april 2022 skickades raketer från Pakistan in över provinserna Khost och Kunar i Afghanistan [17]. Minst 47 personer ska ha dödats.

Hazarerna alltid utsatta


Hazarerna, som tillika är shiamuslimer, utgör den största etniska och religiösa minoritetsgruppen i Afghanistan, i storleksordningen en femtedel av landets befolkning [11]. Det finns också en stor hazarisk diaspora.

Historiskt sett har hazarerna alltid varit utsatta och förföljda [12] [13]. Minnet av det grymma folkmordet 1866 lever kvar. De USA-stödda regeringarna 2001 - 2022 diskriminerade hazarerna och kunde heller inte skydda dem mot talibanernas och andra gruppers kidnappningar och mördande. UNAMA rapporterade 2015 en kraftig ökning av kidnappningar och mord på civila hazarer utförda av militanta grupper. Från 2016 har det hazaradominerade västra Kabul utsatts för upprepade attentat.

Strax före talibanernas övertagande sommaren 2021 rapporterade USA:s ambassad om ökade angrepp på hazarer från både IS-K och talibanerna. Västra Kabul har fortsatt vara utsatt även efter talibanernas övertagande. Talibanerna har ett intresse av att framstå som att de har kontroll över situationen, varför de aktivt mörkar antalet döda och skadade eller till och med att attentat skett. Det är också svårt att med säkerhet fastställa vilken gruppering som står bakom attentaten.

Hazarerna är oskyddade


Det är uppenbart att talibanerna inte förmår skydda hazarerna mot angrepp från olika grupper - det är tveksamt om de ens har viljan. Att hatet mot hazarerna är utbrett illustreras i en film som cirkulerar på sociala media där en äldre taliban förklarar att han är redo att utrota alla hazarer bara han får emirens tillåtelse [14].

I september 2021 gjorde USA:s förintelsemuseum ett uttalande [15] [16]. Här liknas förföljelsen av hazarer i Afghanistan vid folkmord.

Nedanstående ofullständiga sammanställning visar två saker: Att IS-K är mycket aktivt, och att hazarer är mycket utsatta.

Attacker riktade mot hazara och andra icke sunnimuslimer


2014: Minst 146 personer kidnappades i 20 olika angrepp.

2016: Attack mot en fredlig demonstration i hazaradominerade västra Kabul. 85 döda, 413 sårade.

2018, oktober: Samordnade angrepp mot hazarer i Khas Uruzgan, Malestan och Jaghori. Talibaner

2018: Bombattentat mot skola i Dasht-e-Barchi, västra Kabul. 34 dödades.

2018: Attentat mot brottarklubb i Dasht-e-Barchi, västra kabul. 24 dödades.

2019, augusti: Sprängattentat mot bröllop i hazaradominerade västra Kabul. Minst 63 doc och 182 skadades. IS-K

2020, oktober: Attack mot skolan Kawsar-e-Danish i västra Kabul. 30 döda.

2020-11-24: Staden Bamiyan utsattes för en stor bombattack.

2021, maj: Attack mot Läkares utan gränser BB i Dasht-e-Barchi, västra Kabul. Minst 24 mammor och nyfödda barn sköts till döds. IS-K

2021-05-08: Flickskolan Sayed Ul-Shuhada i västra Kabul attackerades. Minst 94 flickor och lärare dödades, minst 240 skadades. IS-K

2021, sommaren: Över 40 civila i Ghazni mördade. Talibaner

2021-08-30: 13 hazarer mördade i Daikundi. Talibaner

2021, september - oktober: Hazarer fördrevs från Daikundi och Mazar-e-Sharif. Uppskattad siffra 6 000 familjer. Talibaner

2021, oktober: Shiamoské i Kunduz attackerades, minst 100 dödade. IS-K

2021, oktober: Shiamoské i Kandahar attackerades, minst 47 dödade. IS-K

2021, november: Tre bomber i västra Kabul.

2022-03-04: Självmordsbombare i moské i Peshawar, Pakistan. 63 döda och 196 skadade. IS-K

2020-04-07: Tre shiamuslimska imamer knivskars av en afghan i en moské i Mashhad, Iran.

2022, januari - mars: 52 extremistattacker i Pakistan, de flesta IS-K. 155 döda. IS-K

2022-04-19: En sprängladdning i en pojkskola i västra Kabul och två sprängladdningar utanför en annan.  Sjukhus tog emot minst 15 döda och 49 skadad. Talibanernas siffror är lägre. IS-K

2022-04-21: En självmordsbombare i en shiamoské i Mazar-e-Sharif dödade minst 36 och sårade minst 44, enligt journalisten Magda Gad som besökt platsen. IS-K 

2022-04-21: Bomb riktade mot shiamuslimer exploderade i Kabul. Två barn dödades. 

2022-04-22: Explosion i sufimoské i Kunduz. Minst 42 döda och över 70 skadade av små stålkulor enligt Magda Gad. IS-K

2022-04-26: Fem hazarer på en buss mördades. 

2022-04-28: Två minibussar i Masar-e-Sharif sprängdes. Minst nio döda och tretton skadade, de flesta hazarer. IS-K

2022-04-29: Sprängning av en kanqah, ett heligt rum där sufier samlas för meditation efter fredagsbönen. Kabul. Minst 66 döda och 78 skadade. Magda Gad rapporterar. IS-K

2022-04-30: En buss sprängdes i västra Kabul. Minst fyra döda och åtta skadade. Hazarakvinnor. 

Andra attacker utförda av IS-K

2020: I en attack på fängelset i Jalalabad dog 29 personer och över 1 000 fångar fritogs.

2021: Under våren och sommaren tog IS-K på sig ansvaret för ett trettiotal attacker på kraftledningar och tankbilar.

2021: Under  hösten tog IS-K på sig ansvaret för 127 attacker, varav nästan 100 riktade mot talibanerna.

2021, augusti: I attacken mot Kabuls flygplats dödades eller sårades hundratals afghanska civila.

Läs mer

William Maley: Afghanistan – varför man flyr och inte kan återvända. I Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021. Migra förlag 2021. https://onodigaflyktingkrisen.se/2021/03/27/3-1-afghanistan-narmare-krig-an-fred/

Ali Yawar Adili: A community under attack: How successive governments failed West Kabul and the Hazaras who live there. AAN 2022-01-17 https://www.afghanistan-analysts.org/en/reports/war-and-peace/a-community-under-attack-how-successive-governments-failed-west-kabul-and-the-hazaras-who-live-there/   


Referenser

[1] Afghanistan: Country Guidance. EASO 2021-11-11. https://euaa.europa.eu/country-guidance-afghanistan-2021

[2] Rättsligt ställningstagande. Prövning av skyddsbehov m.m. för medborgare från Afghanistan - RS/089/2021 (version 2.0) https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=46369  

[3] Afghanistan: Country Guidance. EUAA april 2022.  https://euaa.europa.eu/country-guidance-afghanistan-2022

[4] Information med anledning av situationen i Afghanistan. Migrationsverket, uppdaterad 2021-12-07.  https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Information-med-anledning-av-situationen-i-Afghanistan.html

[5] Jadoon A, Sayed A, Mines A. The Islamic State Threat in Taliban Afghanistan: Tracing the Resurgence of Islamic State Khorasan. CTC Sentinel jan 2022;15(1) https://ctc.usma.edu/the-islamic-state-threat-in-taliban-afghanistan-tracing-the-resurgence-of-islamic-state-khorasan/

[6] Explosions across the country: Kabul, Balkh, Kunduz and Nangarhar. Aamajnews 2022-04-21  https://aamajnews24.com/explosions-2/

[7] IS nya skepnad i Afghanistan - växer i regionen. HBL 2022-04-22 https://www.hbl.fi/artikel/is-nya-skepnad-i-afghanistan-vaxer-i-regionen/

[8] Islamiska staten i provinsen Khorasan (IS-K). Center mot våldsbejakande extremist 2021-08-30.    https://cve.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70f746/1630490968190/CVE_IS-K_210831.pdf

[9] Afghanistan: Who are the Islamic State Khorasan Province militants? 2021-10-11 https://www.bbc.com/news/world-asia-58333533

[10] Taliban issues warning over civilans killed by Pakistan rockets. Aljazeera 16.4.2022   https://www.aljazeera.com/news/2022/4/16/pakistani-troops-killed-in-armed-ambush-near-afghanistan-border

[11] Hazarer. Wikipedia. Läst 2022-04-28. https://sv.wikipedia.org/wiki/Hazarer

[12] Hazarerna är en folkgrupp utsatt för etnisk rensning. ETC 2018-11-21.  https://www.etc.se/debatt/hazarerna-ar-en-folkgrupp-utsatt-etnisk-rensning

[13] Ali Yawar Adili: A community under attack: How successive governments failed West Kabul and the Hazaras who live there. AAN 2022-01-17 https://www.afghanistan-analysts.org/en/reports/war-and-peace/a-community-under-attack-how-successive-governments-failed-west-kabul-and-the-hazaras-who-live-there/  

[15] Museum Statement on the Hazara. US Holocaust Memorial Museum 2021-08-23. https://www.ushmm.org/information/press/press-releases/museum-statement-on-the-hazara 

[16] Women and Hazara in Afghanistan face heightened risk of mass atrocities after Taliban takeover  US Holocaust Memorial Museum 2021-09-13. https://www.ushmm.org/genocide-prevention/blog/women-and-hazara-face-heightened-risk-of-mass-atrocities 

[17] 'I lost everything': Pakistani airstrikes escalate conflict on Afghan border. The New York Times 2022-05-02 https://www.nytimes.com/2022/04/30/world/asia/pakistan-airstrikes-afghanistan-taliban.html

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar