måndag 7 januari 2019

Våra mest värnlösa barn: de apatiska

Illustration för tidskriften AllmänMedicin: Katarina Liliequist.
Uppdatering 12.1.2019: Enligt uppgörelsen mellan (s) och (c) ska den tillfälliga lagen förlängas i två år. Möjligheten att tillämpa "övrigt skyddsbehov" för de apatiska barnen kommer inte tillbaka, och inte heller möjligheten att ge dem permanent uppehållstillstånd. 

Uppgivenhetssyndrom är sedan 2015 den medicinska diagnosen för apatiska barn eller, som Migrationsverket säger, devitaliserade, "utan liv". 
År 2016 hade Socialstyrelsen registrerat 84 stycken barn utan personnummer som vårdats under diagnosen uppgivenhetssyndrom. 50 av dem var tonåringar. Själv har jag noterat två ensamkommande med symtom på uppgivenhetssyndrom, liksom en 104-årig kvinna som nekades uppehållstillstånd. 
Mina ögon faller på en tjock bok i kollektivhusets bokhylla: "De apatiska" av Gellert Tamas, utgiven 2009. Så här skrev Jesper Högström i Expressen: ”Har man någon skam i kroppen skäms man som en hund när man läser Gellert Tamas bok om de apatiska flyktingbarn som plötsligt blev en enorm debattfråga mellan 2004 och 2006. Man skäms över att tillhöra en stat som tillåter sig att hämta sjuka barn med polis, skicka dem ur landet och dumpa dem på en flygplats nånstans.”
När jag läser i boken hittar jag ingredienser som finns även i dagens flyktingpolitiska kris. Partiet som av prestigeskäl målar in sig i ett hörn. Migrationsverket som betraktar alla berättelser som icke trovärdiga. En migrationsminister som sa att "det skulle vara en humanitär katastrof" om barnen fick stanna. Morgan Johansson - då folkhälsominister, nu migrationsminister respektive justitieminister. 
Den gången handlade skandalen om att politiker, journalister, högerextremister och läkare skapade en bild av djupt deprimerad barn som "förgiftade" och "simulanter" som därför skulle utvisas.
Dagens skandal är egentligen två: dels inrättandet av en "tillfällig lag" som tar bort möjligheten att ta humanitära hänsyn, dels att läkare, tjänstemän och politiker sprider bilden av att magnetkameraundersökningar bevisar att ensamkommande tonåringar ljuger om sin ålder och att de därför ska utvisas. 
Så här skriver läkaren Elisabeth Hultcrantz, som sköter Dalarnas apatiska barn:
"Reflexioner på Värnlösa Barns Dag (tidigare sa man menlösa).
Den ”gulliga” delen av julen är över! Idag handlade texterna i kyrkan om hur Farao för mer än 3000 år sen beordrade två namngivna barnmorskor om att döda alla nyfödda israelitiska gossebarn. Det gjorde de inte utan lurade i stället Farao. Sedan fick vi höra om föräldrarna Josef och Maria som 1 200 år senare fick fly hals över huvud med sitt nyfödda gossebarn då en ny makthavare var ute efter sonens liv. 
Att föräldrar gör allt vad de kan för att rädda sina barn går genom historien och är lika sant idag som för 2000 år sen. Att det finns medmänniskor som ställer upp och hjälper de flyende är också något som gudskelov också går genom tiden!
I Sverige finns det vid pass 100 barn som verkligen kan kallas ”värnlösa” då de ligger i dvala, inte har minsta förmåga att röra sig eller förmåga att ens dricka. De har givit upp hoppet om ett liv och nu får de i stället hållas vid liv genom en slang genom näsan, där maten sprutas in till magsäcken, och blöjor där urin och avföring får tas om hand. De har kommit till Sverige med sina föräldrar efter svåra psykiska trauman i hemlandet med hoppet om att få en fristad här. De har levt här i många år, gått i skolan och väldigt ofta till synes tillfrisknat från sina tidiga upplevelser. 
Katastrofen kommer med det sista avslaget på asylansökan då de hotas av utvisning tillbaks till helvetet, just för att deras trauman inte passar in i det vanliga asylförfarandet och framför allt för att de inte blir trodda eller kan bevisa vilka de är, de har alltid varit papperslösa. Kroppen och själen slutar då att fungera och något mer värnlöst än ett barn i uppgivenhetssyndrom finns inte!
Så länge vi hade den flyktinglag som gällt sedan 2005 fanns det en möjlighet att av humanitära skäl och vid ”synnerligen ömmande omständigheter” ge den trygghet som alla barn behöver för en normal uppväxt - i dessa fall uppehållstillstånd. Nu finns inte den möjligheten med den ”tillfälliga lag” som gäller och som nästan alla politiker vill permanenta. Barn blir liggande i åratal. Flera av dem jag känner har legat i dvala i fyra år! 
Jag tror inte att de Råd och anvisningar Socialstyrelsen gav ut 2013 för hur sjukvården skulle utreda och behandla dessa barn/familjer under deras väntan verkligen avsåg att den avancerade hemsjukvården skulle pågå under så lång tid! Om det här handlade om svenska barn skulle ingen inom sjukvården acceptera en så långvarig sjukdomstid utan att åtminstone pröva mer aktiva åtgärder.
Jag har inga konkreta förslag till vad att göra, men då vi nu har en ”Värnlösa barns dag ” i vår almanacka bör vi tänka på barnen som givit upp och som finns i Sverige. De behöver vår medmänsklighet och stöd på många sätt. Vi måste göra mer för dem och inte enbart gå och hoppas på nästa juridiska beslut."
Så här skriver Migrationsverket i det senaste rättsliga ställningstagandet: "Enligt 11 § tillfälliga lagen får numera endast uppehållstillstånd beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa en person. Utrymmet enligt den tillfälliga lagen, både för vuxna och barn, för att kunna bevilja ett uppehållstillstånd i Sverige grundat endast på hälsotillstånd och vårdmöjligheter har därmed blivit kraftigt begränsat. ... Då likartad vård för ett devitaliserat barn, till exempel livsuppehållande åtgärder som sondmatning, oftast finns att tillgå också i hemlandet är utrymmet mycket litet för att bevilja uppehållstillstånd på grund av brott mot svenskt konventionsåtagande i enlighet med artikel 3 i Europakonventionen."
År 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Det är uppenbart att nuvarande lagstiftning och praxis går på kollisionskurs mot barnkonventionen. Om den tillfälliga lagen upphör den 20 juli 2019 har myndigheter en chans att förbereda sig för att följa intentionen med lagen. 
Hur tänker kommande regering göra? Skaffa sig en fjäder i hatten genom att följa barnkonventionen, eller ta hem jumbopriset i Europa genom att fortsätta bryta mot mänskliga rättigheter?

LÄS MER
Gellert Tamas: De apatiska. Om makt, myter och manipulation. Natur & Kultur 2009.
Om apatiska ungdomar Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar