onsdag 30 januari 2019

Strukturen i avslagen gällande ateism

Om man vet mer om hur handläggarna tänker och agerar i samband med prövning av ateism kan man förbereda sig bättre, både när det gäller verkställighetshinder och inför en muntlig prövning.

Här finns först 13 "dåliga" exempel, därefter 10 exempel på hur man kan skriva/säga.

Författare: Jan Stattin januari 2019


A. "Dåliga" exempel


Följande kan iaktttas när det gäller en återkommande struktur i migrationsdomstolens bedömningar av konvertiter, apostater och ateister: 

Det finns en rad likheter i bedömningarna från domstolen när det gäller konvertering till annan religion och när det gäller apostasi och ateism. De senare, som egentligen är värre sett ur fundamentalistisk muslimsk synvinkel, verkar vara ännu svårare att få godkända på MIG.

1.      
Migrationsdomstolen lägger stor vikt vid det myndighetsbeslut som kommer från Migrationsverket och följer det nästan genomgående.  

Kommentar: Det är oerhört viktigt att markera svagheterna och felen i migrationsverkets utredning och att komma med intyg etc.

2.      
Migrationsdomstolen är – som en del av förvaltningsdomstolen – skyldig att göra egna utredningar i ett ärende. Det är ovanligt att se självständiga bedömningar från domstolen, men det domstolen i stället gör är att kommentera migrationsverkets utredning och – oftast – säga att man delar bedömningarna. 

K
ommentar: Detta ger ett sken av en egen bedömning, men man åberopar inga egna källor och gör ingen egen analys. Felaktigheter från migrationsverket passerar därför obemärkta samtidigt som migrationsverket kan hävde att migrationsdomstolen inte sett något att anmärka på, dvs. allt ger sken av rättssäkerhet.

3.       Migrationsverkets handläggare har uppenbart instruerats att finna omständigheter som möjliggör en utvisning. Det sker genom att man försöker hitta någon enskild svag punkt i det den asylsökande anför som skäl till att man lämnat islam. En enskild svaghet blir viktigare än helheten. 

Kommentar: Eftersom handläggaren arbetar med utgångspunkten att man skall finna omständigheter som möjliggör en utvisning, blir de enskilda delarna viktigare än helhetsintrycket. Inte minst den muntliga utredningen måste vara mycket väl förberedd av den asylsökande. Det är annars ytterst svårt att hitta ord för att bemöta de många gånger svårbegripliga frågorna.

4.       Verkställighetshindret lämnas efter tre avslag, eller det kan till och med vara verkställighetshinder två. Redan detta är en anledning till misstro från MIG. Man ifrågasätter sena uppgifter samtidigt som man kräver att det skall vara en ny omständighet för att man skall ta upp det. En motsägelse i sig, som man måste tänka igenom. 

Kommentar: Man måste vara mycket tydlig med hur processen börjat och varför man inte sagt något tidigare. Tydliggöra att det är en process som mognar och tar tid innan man orkar varar öppen med sin övertygelse. Viktigt med intyg om visar att man ifrågasatt islam tidigt. Någon man talat med? Naturligtvis viktigt med alla intyg!

5
.        Migrationsverkets handläggare arbetar inte efter de riktlinjer som normalt skall gälla en utredning. Dvs. handläggaren ser inte till helheter, balanserar inte det som talar för och det som talar mot.  Man söker upp de enskilda svagheterna och använder dem för att ifrågasätta trovärdigheten. Migrationsverket söker i verkställighetshindret efter punkter som gör att man kan ifrågasätta att den asylsökande är genuin i sin övertygelse. 

Kommentar: Om man inte utvecklar sin omvändelseprocess på ett konkret sätt och har god faktakunskap, kan man avfärdas som diffus och icke trovärdig. Man skall också kunna utveckla att man varit medveten om farorna med att lämna Islam, ha övervägt dem och kommit fram till att man utifrån sin övertygelse måste ta steget. Medlemskap i olika föreningar som stärker intrycket att man är övertygad och länge varit det är viktigt att kunna visa upp.

6.      
Om man inte kan utveckla hur man skulle agera som ateist om man återvänder, anses man inte ha tänkt igenom möjligheter och svårigheter att leva i Afghanistan utan att omfatta islam. 

Kommentar: Viktigt att visa att det egentligen inte går att leva som ateist samtidigt som man inte kan tänka sig att vara tyst med sin övertygelse. Båda sakerna (p 4 o 5) är skäl till avslag pga. att man inte bedöms som seriös/trovärdig av Migrationsverket och domstolen.

7.      
Man skall minnas att domstolen oftast tar migrationsverkets utredning som ett myndighetsbeslut, som är av större värde än individens. Egna utredningar är ovanliga. 

Kommentar: Man måste i sitt överklagande själv visa svagheterna i migrationsverkets avslag; man måste alltså själv göra de kompletterande utredningarna, som domstolen borde gjort!!

8.       Har den asylsökande gjort sina tvivel på islam sannolika, kommer Migrationsverket att använda sig av metoden att ifrågasätta att den ateistiska hållningen är känd av andra. Om den inte är känd av andra, om man håller det för sig själv eller är mer religiöst ointresserad, menar Migrationsverket/domstolen att det inte är något problem att återvända. Här tar man stöd av t.ex. Lifos, som framställs som en auktoritet. (Lifos avseende konvertiter, apostater och ateister kom 21 dec 2017).  Men man använder bara de delar av Lifos information som passar syftet!

9.       Det går bra att återvända om man är tyst om sina tvivel, menar migrationsverket (eftersom det i grunden är mot EU/FN konventionerna hävdar man oftast även här att den asylsökande inte kunnat göra trovärdigt att hen verkligen lämnat islam – att vara religiöst ointresserad gills inte!)

10.   Men om man inte kan avfärda sökanden som inte varande genuin ateist (eller konvertit) använder man sig som jag sett ändå av att man kan vara ateist i Afghanistan på vissa villkor. På det sättet använder man information, t.ex. i Lifos, som framställs som en auktoritet. Migrationsverket/domstolen hävdar alltså utifrån en selektiv läsning av Lifos att det är möjligt att leva i Afghanistan som ateist! Detta gäller i varje fall i de stora städerna, som MIG då hänvisar apostaten till. Här använder sig MIG och migrationsdomstolen av en skrivning i LIfos som kom 21 december 17, där man hävdar att det finns ateister i Afghanistan.  Dessa uttalar då ingen kritik av Islam och går kanske i fredagsbön eller visar på något sätt att de följer religionen. 

Kommentar: Denna hänvisning illustrerar väl vad jag menar att man arbetar utan ta hänsyn till helheten utan väljer ut textstycken som passar. Lifos betonar som helhet i stället svårigheten att leva som konvertit eller ateist i Afghanistan, ett liv under ständigt dödshot. Det är också viktigt att se att man använder en text som talar om att man som afghan kan leva som ateist om man inte öppet kritiserar islam. Den texten är knappast överförbar på återvändarna, som lagt sig till med västerländska värderingar. Men Mig och migrationsdomstolen kan använda den – uppenbarligen i syftet att lättare möjliggöra en utvisning!

11.    
 Det är MIG som skall göra internflykt alternativet trovärdig! Om de stora städerna (Kabul vanligen) används som internflyktsalternativ är det intressant att se att Lifos tar upp stenandet av den kvinnliga studenten som – felaktigt – ansågs ha kränkt Koranen, som ett tecken på att städerna inte givet är en säkrare plats än landsorten, som bedöms som klart farlig för en återvändare med annan livssyn. 

Kommentar: Detta nämns dock inte i de domar jag sett, även om det påpekats av den asylsökande eftersom det talar för att det finns hot överallt.
12.    
Har även sett att Migrationsverket hänvisar till domar som ger avslag till stöd för beslutet att avslå asylansökan. Man hänvisar däremot inte till domar som givit uppehållstillstånd, även om de kan ha samma, eller i individuella fall, högre relevans. Alltså även där ett selektivt urval avsett att ge stöd åt den egna målsättningen att avslå – inte att ge en allsidig bedömning. 

Kommentar: Allt måste tas fram, men det blir den asylsökandes jobb att ta fram de domar som ger uppehållstillstånd.

13.    
Helene Hedebris, känd för sitt omdömeslösa agerande i samband med frågan om uppehållstillstånd för de afghanska tolkarna, har hävdat att en konvertit/ateist har tre dagar på sig efter sin utvisning till Afghanistan att ångra att man lämnat islam. Det accepteras då av staten. Det är välkänt att staten inte har den minsta möjlighet att skydda sin medborgare … alltså ett enormt övergrepp på den enskilde. 

Kommentar: Förutom att det är mot de mänskliga rättigheterna, är det helfalskt! Även detta om att ångra sig kan anföras av migrationsverket.   Kommentar Ingrid Eckerman: Från det att man har konverterat/avfallit har man tre dagar på sig att ångra sig.


B. "Goda exempel"


Det finns ändå exempel på att man får uppehållstillstånd som ateist. Då har man utvecklat bakgrund, process och framstår som integrerad. Några förslag på vad man bär tänka på när man skriver kan vara:

1.      
Genom att styrka att det är en lång process av ifrågasättande som lett fram till en medveten livshållning stärker man sitt ärende. Man måste kunna förklara varför man då inte nämnt det tidigare.

2.       Man skall kunna jämföra – det här är jag kritiskt till i hemlandet, medan det är okej i Sverige.

3.       Viktigt att man kan visa på att man lagt sig till med ett västerländskt sekulariserat sätt att leva och kan visa detta genom att lyfta fram olika sociala sammanhang som man är delaktig i – föreningsliv, aktiviteter etc. Bra om de på något sätt kolliderar med de värderingar som anses utmärka islam i Afghanistan. Kan vara synen på kvinnor te x. demokratifrågor; kritik av sharia, tradition och religiöst förmyndarskap. 

Framhålla vikten av att skolan inte är en koranskola utan ger allsidig ickereligiös kunskap. 

4.       Viktigt att man är medveten om vad man kritiserar – och man måste våga stå upp för det: motsägelser i koranen; uppmaning till våld i Koranen; synen på mäns och kvinnors roller i Koranen och i traditionen, etc. Matregler är inget man bryr sig om man får en fråga om det.

5.       Naturvetenskapligt förhållningssätt, inte ett religiöst. Gud skapade inte världen, evolutionen gäller; koranen är ingen helig bok. Kristendom är inte heller bra. Religion skapar krig.  

6.       Viktigt att man inte varit tyst om sitt tänkande. Det skall vara känt på något sätt att man lämnat islam, annars är det inte trovärdigt. Gärna intyg som stärker detta!

7.       Vad har man sagt eller inte sagt till familjen i hemlandet? Varför? 

8.       Om den asylsökande kan intellektualisera och verbalisera, dvs. har god förmåga att själv utveckla sitt tänkande på svenska och är väl förberedd ökar chanserna.
9.      
Intyg från olika håll, som alla styrker huvudtesen – ateism och integration i det svenska sekulariserade samhället – är viktiga. Det visar också att processen mot en annan livshållning pågått och är något som är känt.
10.  
Förklara att man redan är känd för sin inställning och inte kan vara tyst om den i hemlandet. Kunna utveckla hur det då skulle vara att leva i hemlandet eller snarare på så vis lyfta fram hur speciellt farligt det skulle vara just för personen i fråga. Kunna utveckla skillnaden mellan att vara en person som är ateist och som lever i och är naturlig i den afghanska miljön och att komma dit som en iögonfallande återvändare.

Tyvärr känns det som om det också är starkt beroende av vilka domare som man möter i migrationsdomstolen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar