söndag 3 juni 2018

Professorer: "Angående ny generaldirektör vid Rättsmedicinalverket"

Svaret som de tre professorerna fick från justitiedepartementet.
Ett intressant brev från Sveriges samtliga tre professorer i rättsmedicin ställt till inrikes- och justitieminister Morgan Johansson. De tar bla. upp de stora rättssäkerhetsbristerna med de medicinska åldersbedömningarna. I brevet uppmanar professorerna regeringen att utse Finn Bengtsson till ny generaldirektör för RMV, en tjänst som för närvarande är vakant. Finn Bengtsson är professor, överläkare och tillika moderat riksdagsman och representant i SMER. Finn är en mycket skarp kritiker av RMVs hantering av de medicinska åldersbedömning och motionerande nyligen i riksdagen om att metoderna måste bytas ut. Med Finn som ny GD för RMV skulle den pågående skandalen med största säkerhet få ett snabbt slut



Angående ny GD vid Rättsmedicinalverket

Sammanfattning

RMV är en expertmyndighet i monopolställning vars arbete måste vila på vetenskaplig grund.
Forskningskompetens på alla ledningsnivåer inom RMV är därför nödvändig för att myndigheten ska kunna integrera vetenskap och ett kritiskt, vetenskapligt synsätt i den löpande rutinverksamheten. Sådan forskning kan idag till stora delar inte bedrivas av någon annan aktör. Om RMV inte kontinuerligt utvecklar sin kompetens inom sina olika ansvarsområden finns risk att det höga förtroende som myndigheten hittills åtnjutit förloras.

RMV förutsätts också från sin omvärld besitta den högsta nationella kompetensen inom sitt verksamhetsområde.
Den faktiska utvecklingen i dessa frågor har under de tre senaste generaldirektörerna, samtliga utan utbildning i eller erfarenhet av medicinsk verksamhet och forskning, varit otillfredsställande, och inom flera områden tydligt negativt.
En ny GD för RMV måste därför ha såväl medicinsk kompetens som gedigen
forskningserfarenhet. Vi föreslår därför att till ny GD utses riksdagsledamoten, professorn och överläkaren Finn Bengtsson. Han har god kunskap om såväl den rättsmedicinska som den rättstoxikologiska verksamheten vid RMV.

Rättsmedicinalverket - rättsväsendets stöd i medicinska frågor

Rättsmedicinalverket (RMV) har till uppdrag att tillhandahålla rättsväsendet rättsmedicinsk, rättspsykiatrisk, rättskemisk och rättsgenetisk kompetens, analys och yttranden. De sakkunniga svar och bedömningar myndigheten avger måste hålla hög vetenskaplig kvalitet för att kunna användas i den fortsatta handläggningen inom rättskedjan. Detta ställer krav på att RMVs arbete vilar på vetenskaplig grund och håller hög vetenskaplig nivå. Forensiska bevis och sakkunnigutlåtanden från Rättsmedicinalverket är essentiella för rättssäkra bedömningar i domstol. RMV har därför i uppdrag enligt sin förordning att bedriva utveckling och stödja forskning så att RMV kan motsvara de höga krav som ställs på en expertmyndighet.
Eftersom RMV ska tillhandahålla expertis ställs höga krav på att varje enskild medarbetare har expertkunskap inom sitt område. För att kunna följa utvecklingen inom den vetenskapliga litteraturen och kunna värdera och tillgodogöra sig denna krävs ett kritiskt förhållningssätt och analytiskt tänkande. För att uppnå detta behöver man öva i slutledningsförmåga och i praktiken även själv medverka i studier för att förstå grunderna i ett vetenskapligt tänkande. Det är därför mycket viktigt att forskning utgör en integrerad del av RMVs dagliga verksamhet.
Rättsmedicinalverket har idag monopol på en stor del av sin verksamhet. Redan förhållandet att utgöra den enda offentliga instans som rättsväsendet kan vända sig till i många medicinska frågor ställer höga krav och medför ett stort ansvar att upprätthålla och systematiskt utveckla erforderlig kompetens.

Rättssäkerhet och vetenskaplig grund

Bedömningar och utlåtanden från RMV måste vila på vetenskaplig grund om de ska kunna användas inom rättsväsendet. RMVs bedömningar måste därtill vara opartiska och baserade på en kritisk värdering av grunderna för de slutsatser som avges för att minska risken för felaktiga domslut. För en korrekt bedömning krävs att experten har förmåga till kritiskt och analytiskt tänkande, är väl tränad i slutledningsförmåga, och har god förmåga att utifrån det medicinska bevisläget uttrycka nyanserna i sin bedömning. 

Detta innebär bland annat att den medicinska experten också måste löpande bevaka och utvärdera nya rön. Medicinska bedömningar av skakvåld hos barn är ett exempel på hur en fördröjd anpassning till ett nytt kunskapsläge orsakat kritiserade domar. Nätverket för forskande myndigheter har konstaterat att det inom flera kunskapsområden är en FoU-myndighet som har huvudansvaret för att utveckla den nationella kompetensen inom området, t.ex. inom forensik.


Om RMV inte bedriver egen forskning och därigenom skapar förutsättningar för att utgöra ledande expertis inom ansvarsområdet finns risk att rättsväsendet inklusive domstolarna vänder sig till andra experter och då faller syftet med RMV. Vi menar dock att RMV har unika möjligheter, genom lagreglerat monopol på undersökningar och lång erfarenhet inom de olika grenarna, att bedriva aktiv forskning för att ständigt förbättra kvaliteten i det operativa arbetet.
Därför måste RMV styras av personer som förstår vilka områden som är eftersatta och behöver förbättras, och som kan fatta strategiska beslut för att åtgärda brister. Att bedriva kvalificerat forskningsarbete innebär i sig också att individen tränar sin förmåga till kritiskt vetenskapligt tänkande, vilket är en viktig förmåga att odla hos anställda vid RMV.

Forskning inom Rättsmedicinalverket

Enligt Förordningen med instruktion för Rättsmedicinalverket ska myndigheten bedriva utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av relevans för verksamheten. Det är en bra bestämmelse, men ställer inte krav på att RMV i egen regi ska bedriva forskning. Detta innebär en avgörande skillnad i verksamhetsmål gentemot kontinentala Europa, där den rättsmedicinska rutinverksamheten bedrivs av universiteten, vilka ställer krav på vetenskaplig produktion. 
Ur ett internationellt perspektiv har forskning inom rättsmedicin en stark ställning i många länder i Central- ochSydeuropa, och toppas av Tyskland. Betydande insatser görs också i en lång rad länder på alla kontinenter. Sverige har halkat efter när det gäller forskning av betydelse för den rättsmedicinska diagnostiken de senaste decennierna, vilket får ses som en konsekvens av att de rättsmedicinska enheterna inte såsom tidigare leds av en forskningsmeriterad professor/överläkare. 
Det finns många exempel på forsknings- och utvecklingsprojekt som inte vunnit gehör hos verksledningen och som därför fått skjutas upp eller inte alls kunnat genomföras på grund av resursbrist. Det finns givetvis möjlighet att söka externa anslag för forskning, men inget av de statliga vetenskapsråden eller de större forskningsstiftelserna inkluderar ämnen såsom dödsorsaksdiagnostik bland fokusområden för sina utlysningar.
En av oss gjorde en inventering av kunskapsluckor inom rättsmedicin, vilken presenterades på ett verksledningsmöte 2012. Den dåvarande och nuvarande verksledningen har fortfarande, trots påstötningar, inte vidtagit några åtgärder med anledning av de resultat som redovisades. Istället prioriterar verksledningen och den centrala administrationen inom myndigheten ett effektmässigt obegripligt organisatoriskt förändringsarbete, som i praktiken enbart skapar extra belastning för medarbetarna som tvingas lära sig nya administrativa rutiner. Detta stjäl tid från arbetet att ständigt förbättra kvaliteten i undersökningarna. 
Frånvaron av vetenskapligt högkvalificerade medarbetare i verksledningen är alltså den viktigaste förklaringen till att forskning inom rättsmedicin inte kan bedrivas optimalt. Detta har inneburit att kvaliteten på den operativa verksamheten inte har höjts nämnvärt på åtskilliga år. De forskningsrön och det utvecklingsarbete som lett fram till nya metoder har inte lett till att de fått utnyttjas i praktiken. 
Den direkta orsaken till detta missförhållande är att vare sig GD, underställda chefer eller ansvariga för dokumentstyrningssystemet har kompetens att bedöma vad som är viktigt inom rättsmedicinsk diagnostik. I årsredovisningarna förmedlas varje år en missledande, förskönad bild av pågående forsknings- och utvecklingsarbete, även om avsnittet gradvis blivit allt kortare genom åren.
Det är RMVs anställda som är experter på sina verksamhetsområden och som kan identifiera befintliga kunskapsluckor, och därför krävs att RMV är forskningsaktivt inom sina verksamhetsområden. Sådan forskning måste vara integrerad i den dagliga verksamheten så att personal på alla nivåer har förmåga till kritiskt vetenskapligt tänkande och kan göra korrekta
bedömningar. Förutsättningarna för rättsliga bedömningar skiljer sig markant från övrig medicinsk verksamhet.
En väg att få forskning naturligt integrerad i verksamheten, öka personalens kompetens och identifiera kunskapsluckor, är att mer aktivt arbeta för att öka antalet individer inom RMV som aktivt forskar, genomgått eller genomgår forskarutbildning - särskilt på chefsnivå. Detta bör ske genom att man återinför akademisk skicklighet som en merit i karriärstegen. 
Det finns åtskilliga exempel på hur nuvarande och föregående generaldirektörer behandlat sådana kvalifikationer som anti-meriter vid chefstillsättningar. Med vetenskapligt erfarna ledare i organisationen skapas däremot förutsättningar för att med viss automatik uppnå ett kritiskt tänkande inom verksamheten och samtidigt fokusera på de områden som är relevanta för RMV, rättsväsendet och samhället i stort.
Det bör påpekas att forskningsaktivitet inte står i motsats till praktisk yrkesskicklighet. Data från RMVs verksamhet visar också att avdelningar och medarbetare med hög forskningsaktivitet har kortare handläggningstid på sina ärenden. Även detta förhållande talar för att en hög andel
forskarutbildade personer är positivt för en effektiv verksamhet.

Den faktiska situationen inom Rättsmedicinalverket

Under RMVs förste GD Kurt Roos var samtliga enhetschefer/motsvarande vid landets sex rättsmedicinska enheter såväl överläkare som professor. De senaste 18 åren har däremot under tre generaldirektörer, samtliga utan utbildning i eller erfarenhet av medicinsk verksamhet och forskning, utvecklingen varit mycket otillfredsställande, med systemastisk segrering av forskning från den löpande rutinverksamheten. 
Det mest aktuella exemplet är RMVs hantering av det nya uppdraget medicinska åldersbedömningar. Här har GD Monica Rodrigo, sannolikt till följd av bristande insikter i forskning, utsett tre rättsläkare – med svag respektive utan vetenskaplig erfarenhet – till RMVs ”experter”. Detta har som bekant bland annat lett till att man valt en icke validerad metod för medicinsk åldersbedömning av tiotusentals individer. 
En verksledning med vetenskaplig kompetens och kritiskt förhållningssätt hade kunnat genomföra åldersbedömningar i samma skala som nu, men med beprövade metoder som har känd och dokumenterad grad av säkerhet. GD Monica Rodrigo såg tvärtemot till att lägga ned RMVs Vetenskapliga råd kort tid innan Regeringen lämnade uppdraget om medicinska åldersbedömningar – utan att ersätta rådet med något annat. 
En allvarlig konsekvens av utvecklingen sedan millenieskiftet är att RMV nu har mycket få vetenskapligt meriterade rättsläkare. Detta innebär bland annat att möjligheterna till nyrekrytering till Socialstyrelsen Rättsliga råd, med den vetenskapliga och ämnesmässiga kompetens som erfordras för prövning av rättsmedicinska ärenden, nu är mycket bräcklig. Detsamma gäller beträffande rättsmedicinsk expertis som i olika utredningar efterfrågas av andra myndigheter såsom SBU, Socialstyrelsen, MSB, Åklagarmyndigheten och Regeringen. 
Det innebär också att specialistutbildningen av nya specialister i rättsmedicin blir lidande eftersom den innefattar ett obligatoriskt vetenskapligt moment. Rekryteringen till kombinationstjänster (professor/överläkare) vid landets universitet är också mycket svag till följd av den politik som förts av de tre senaste generaldirektörerna.

Vårt förslag till ny generaldirektör vid Rättsmedicinalverket

Vi, landets tre professorer i rättsmedicin, anser att det är helt nödvändigt att en ny GD har de grundläggande förutsättningar som krävs för att leda en medicinsk expertmyndighet där vetenskap och beprövad erfarenhet utgör hörnstenarna för trovärdighet och rättssäkerhet.
Ett gott exempel på en meriterad kandidat för detta uppdrag är riksdagsledamoten, professorn och överläkaren Finn Bengtsson. Vi föreslår vi att denne utses till ny GD för RMV.
Stockholm, Umeå och Uppsala 2018-02-16
Henrik Druid,
Professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet
Överläkare i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket
Anders Eriksson
Professor i rättsmedicin vid Umeå universitet
Överläkare i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket
Ingemar Thiblin
Professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet
Överläkare i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar