Justitiedepartementet, Rosenbad 4, 111 52
Stockholm
Utkast till lagrådsremiss: Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
Undertecknade, med
anknytning till uppropet Stoppa
utvisningarna av afghanska ungdomar![1]
med drygt 6000 undertecknare, vill härmed meddela våra synpunkter på utkastet
till lagrådsremiss.
Vi uppskattar att regering och riksdag
insett att den nya tillfälliga asyllagstiftningen på många sätt är
kontraproduktiv. Vi uppfattar det nya förslaget som en vilja att komma till
rätta med några av lagens nackdelar. Dock finns andra faktorer som medför att
denna lag får ytterst begränsade effekter.
Våra åsikter sammanfattas i dessa
punkter:
- Lagen bör gälla retroaktivt för alla som accepterats som barn vid ansökningstillfället;
- Skolgången måste underlättas;
- Hänsyn till individens förutsättningar måste tas;
- Familjen ska få samma uppehållstillstånd;
- Åldersbedömningarna måste kvalitetssäkras och bli likvärdiga;
- Bedömningar av asylskäl måste kvalitetssäkras och bli likvärdiga;
- Rätt till tionde skolår bör införas;
- Rätt till högre studier bör införas;
- De tillfälliga uppehållstillstånden måste omprövas;
- Lagen måste förenklas och bli entydig;
- Sverige bör verka för humana asylregler inom EU.
Lagen bör gälla retroaktivt
Lagen föreslås träda i kraft 1 juni 2017.
De flesta av de ensamkommande barn som kom under hösten 2015 har då antingen
fyllt 18 år eller av Migrationsverket fått sin ålder uppskriven till minst 18
år. I och med det har de oftast också fått ett utvisningsbeslut.
Krav: Lagen skall gälla
alla dem som sökt asyl som ensamkommande barn och accepterats som sådana vid
ansökningstillfället, oavsett när barnet fyller eller anses ha fyllt 18 år,
oavsett om de är här ensamma eller med sin familj och oavsett när ansökan
lämnades in.
Underlätta fullföljande av skolgången
Att med kort varsel, i samband med att få
ålder 18 år, ”slängas ut” ur sitt familjehem eller HVB för att flyttas till ett
asylboende med vuxna någonstans i landet, och där hoppas att någon skola tar emot,
kan sabotera studierna för en tonåring. De investeringar som redan gjorts i
tonåringen är bortkastade.
Krav: Låt den kommun där
barnet har etablerat sig ha kvar ansvaret för den ”unga vuxna” upp till 21 års
ålder, med rimlig ekonomisk ersättning från staten. Stöd från vuxna (gode män,
kontaktpersoner, familjehem mm.) under denna period är en förutsättning.
Ta hänsyn till ungdomarnas förutsättningar
Enligt förslaget ska resultatet av
skolgången vara utslagsgivande för fortsatt uppehållstillstånd. Det är dock
viktigt att se att olika ungdomar har olika förutsättningar som också förändras
över tid, t.ex. av naturlig mognadsutveckling eller av ökad trygghet.
Många av ungdomarna kommer att ha svårt
att tillgodogöra sig teoretiska studier fullt ut. Deras framtid, såväl i
Sverige som i Afghanistan, Iran eller Pakistan, är hantverksarbeten som inte
kräver avancerad och dyrbar utrustning. Skomakare, skräddare, snickare,
rörmokare, bilreparatör, trädgårdsarbetare, smed är exempel på yrken som
behövs.
Krav: En sammanvägd
bedömning av den unges prestationer och behov ska krävas innan beslut om
avslutande av uppehållstillstånd tas. Lärlingsutbildningar i hantverksarbeten
måste möjliggöras.
Familjen viktig
Att flyktingar får vara samman med sin
familj är mycket betydelsefullt för integrationen och den psykiska hälsan. Vi
är många som anser att rätten till familjeåterförening måste återinföras. Att
skicka ut övrig familj medan en tonåring får stanna för att gå i gymnasium
försämrar vederbörandes chanser att nå goda skolresultat.
Krav: Om en familjemedlem har rätt till
förlängt uppehållstillstånd pga. gymnasiestudier ska övriga familjemedlemmar få
samma förlängning.
Åldersbedömningarna måste kvalitetssäkras
Den asylsökandes ålder utgör grunden för
vilka åtgärder den asylsökande har rätt till. Det är därför utomordentligt
viktigt att åldersbedömningen är så nära sanningen som möjligt. De barn som
gjorts vuxna i förtid kommer inte att kunna utnyttja de kommande möjligheterna
att fullgöra sin gymnasieutbildning.
Enligt uppgift ska Migrationsverkets
handläggare endast avgöra huruvida en asylsökande ungdom är under eller 18 år.
Åldersbedömningen tycks göras utifrån handläggarens subjektiva åsikt, möjligen
med en intern regel att alla asylsökande barn ska anses vara över 18 år tills
motsatsen bevisats. Det kan vara en sådan regel som ligger bakom att
handläggare gör bedömningar utan att över huvud taget träffat de asylsökande. I
vissa fall har medicinsk åldersbedömning använts som komplement, dock utan att
hänsyn tagits till den stora osäkerhetsmarginal som dessa har. Möjligheten till
social åldersbedömning, med hjälp av lärare, gode män och annan personal, tycks
inte ha tagits till vara.
Krav: Åldersbedömningar måste kvalitetssäkras
och bli likvärdiga över hela landet. Kriterier och metoder för
åldersbedömningar ska göras offentliga. JO:s rekommendationer att i osäkra fall
utgå från uppgiven ålder ska följas. Det ska framgå av utredningen exakt vad
som ligger till grund för åldersbedömningen. De som på dåliga grunder blivit
uppskrivna i ålder måste få en möjlighet till ny åldersbedömning.
Asylskälbedömningarna måste kvalitetssäkras
Asylprocessen idag liknas ofta vid ett
lotteri. Syskon med samma bakgrund kan bedömas helt olika. Det försämrade
säkerhetsläget i Afghanistan, speciellt för hazarer, tycks inte tillåtas
påverka de individuella skälen. Ingen hänsyn tas till (o)möjligheterna för
nyanlända att försörja sig på ett hederligt sätt.
Krav: Asylskälsbedömningar måste
kvalitetssäkras och bli likvärdiga över hela landet.
Rätt till tionde grundskoleår
Med tanke på de ensamkommande barnens
ofta bristfälliga skolgång har de större behov av ett tionde år i grundskolan.
Krav: Rätt till ett tionde grundskoleår år bör
ingå i rätten till fortsatt utbildning.
Rätt till högre studier
Ett arbete efter fullgjort gymnasium
kommer alltid att vara ett lågbetalt arbete med små karriärmöjligheter. Det
passar många av de ensamkommande. Men några är inte bara studiemotiverade utan
också studiebegåvade. Att inte ta till vara detta blir ett resursslöseri efter
flera års investering i dessa ungdomar.
Krav: De som kvalificerar sig för högre
studier bör få uppehållstillstånd under motsvarande villkor som de som gäller
för gymnasiestudier.
Ompröva de tillfälliga uppehållstillstånden
Att de tillfälliga uppehållstillstånden
orsakat mycken oro med försämrade studieresultat som följd är väl omvittnat.
Sveriges demografiska utveckling visar dessutom att vi behöver fler invånare i
de aktuella åldersgrupperna. Om dessa ungdomar får permanenta
uppehållstillstånd tar vi till vara de gjorda investeringarna och får
arbetskraft i lämplig ålder.
Krav: Regeringen bör snarast ompröva de
tillfälliga uppehållstillstånden med målet att minska i första hand de ettåriga
tillstånden till förmån för de treåriga eller de permanenta tillstånden, även
för dem som inte kommer att omfattas av lagen enligt nuvarande förslag.
Förenkla lagen
Enligt föreliggande förslag finns det
åtminstone fem olika varianter av uppehållstillstånd i samband med
gymnasiestudier. Det bäddar för missförstånd, oklarheter och olika tolkningar.
Om syftet är att ensamkommande barn som börjat gymnasieutbildning ska få
uppehållstillstånd tills de fullföljt den bör texten kunna revideras kraftigt.
Krav: Förenkla lagen så att den blir entydig
och enkel.
Verka för humana regler inom EU
Förhandlingar om en gemensam
flyktingpolitik inom EU pågår. Utgångspunkten lär vara att endast ettåriga uppehållstillstånd
av asylskäl ska accepteras, med risk att mänskliga rättigheter åsidosätts. Om
detta beslutas blir lagen om uppehållstillstånd för gymnasiestudier troligen
overksam.
Krav: Att Sveriges
förhandlare verkar för en mer human flyktingpolitik där varje land bibehåller
rätten att utfärda längre och permanenta uppehållstillstånd av asylskäl.
Stockholm 9.1.2016
På grund av den korta remisstiden har
aktivt godkännande inte varit möjligt att inhämta från samtliga undertecknare
av uppropet Stoppa utvisningarna av
afghanska ungdomar! Förslaget till remissvar sändes ut till undertecknarna
den 7 januari 2017. När remissvaret inlämnas den 9 januari har ingen
undertecknare valt att avstå från att ställa sig bakom texten, varför det kan
antas att majoriteten av de drygt 6000 ställer sig bakom remissvaret.
Ingrid Eckerman*, allmänläkare,
chefredaktör för tidskriften AllmänMedicin, Stockholm
Initiativtagare till uppropet
Initiativtagare till uppropet
Lars H Gustafsson, barnläkare och
författare, Lund
Meta Wiborgh, allmänläkare,
Luleå
Bertil Hagström, allmänläkare,
med.dr., Horred
Bengt Järhult, allmänläkare och
debattör, Ryd
Mats Eliasson, professor i medicin,
Umeå universitet
Töres Theorell, stressforskare,
professor emeritus, Karolinska institutet
Christer Hogstedt, professor
emeritus, arbetsmedicin, Karolinska institutet
Torbjörn Tännsjö, professor i
praktisk filosofi, Stockholms universitet
Joachim Vogel, professor emeritus,
välfärdsforskare, Stockholm
Stefan de Vylder, nationalekonom,
Stockholm
Marita Eastmond, senior professor i
socialantropologi, Göteborgs Universitet
Jan Halldin, psykiater och socialmedicinare, Stockholm
Jakob Lindberg, f .d. departementsråd,
Stockholm
Cathrin Sjöström,
församlingssekreterare, Stockholm
Pernilla Jalneskog, hälso/beteendevetare, Kungälv
Monica Lindh, distriktsläkare, Falun
Karin Fridell Anter, docent i arkitektur, Uppsala
Laura Purdy, barn- och ungdomsbibliotekarie, Luleå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar