Skolgång och uppehållstillstånd

måndag 13 november 2017

Stefan Löfven: Att döda ett barn - version Tuula Dibba



Författare: Tuula Dibba.
Det är som vår statsminister, Stefan Löfven. I grunden är han ingen dålig man, han har nog varit en man med ett hjärta av guld som med öppna armar öppnade Sveriges gränser och välkomnade flyktingarna hit. Samma man som på grund av påtryckningar tvingades att rätta sig i ledet, så att Sverige fick både andrum och till slut ordning och reda.

Det var ingen dålig man som blev vår statsminister, men lite visste han om de ungdomar vars liv skulle stå på spel. Lite visste han om flyktingströmmarna och det politiska spelet som skulle komma.
Det var ingen dålig man som sa att Sverige bygger inga murar. Det var en man med ett gott hjärta som inte visste att snart skulle tiotusentals liv stå på spel.
När han valdes till statsminister föga visste han om vad som komma skulle. Han visste inte om unga som bor på gatorna, inte heller visste han om tvångsutvisningar eller försvarstagna barn. Omöjligen visste han om självmord bland de unga. Så barmhärtigt är livet att han till en början fick njuta an den nya posten. Långt in innan allting kraschade blundade han likt strutsen med huvudet i sanden. En lycklig statsminister med ett påtvingar leende och svettpärlor i pannan som mekaniskt upprepar orden andrum och ordning och reda.
Efter är allting för sent. De unga är på bristningsgränsen, civilsamhället också. Valet är förlorat, förtroendet är borta. Det är ingen lycklig statsminister som vet att utvisningarna inte ledde till ordning och reda, inte andrum heller.
Tiden läker inte alla sår. Statsministern kommer att bli ihågkommen som den som såg till att unga asylsökanden drevs till oåterkalleliga beslut. Tiden läker inte såren hos de unga som bad för sina liv, tiden läker inte heller såren hos alla de tusentals människor som hjälpte de unga. Tiden läker inte alla sår...
Statsministern som utvisat ett barn, drivit någon till att skada sig själv, kommer aldrig att förlåta sig själv. Inte bara väljarrösterna som påminner om det, statsministern kommer aldrig att bli fri från mörkrets skuggor om inte någonting görs nu. För så är livet, han kommer att bära skulden och skammen för evigt, om inte han drar i handbromsen nu. För så är livet, det finns ingen återvändo, hur mycket han än ångrar sig sen. Rätt tid är nu...
Ur "Att döda ett barn" av Stig Dagerman:;
"....Det är ingen ond man, han är glad och lycklig..."
"...Det är ingen ond man. Han har bråttom till havet. Han skulle inte kunna göra en geting förnär, men ändå skall han snart döda ett barn...."
"...Ty så barmhärtigt är livet konstruerat att en minut innan en lycklig man dödar ett barn är han ännu lycklig och innan en kvinna skriker ut sin fasa kan hon blunda och drömma om havet och den sista minuten i ett barns liv kan detta barns föräldrar sitta i ett kök och vänta på socker..."
"...Efter är allting för sent. Efteråt står en blå bil på sned över vägen..."
"...Ty det är inte sant att tiden läker alla sår. Tiden läker inte ett dödat barns sår och den läker dåligt smärtan hos en mor som glömt köpa socker och skickat sitt barn över vägen för att låna och lika dåligt läker den ångesten hos en gång lycklig man som dödat det..."
"...Ty den som har dödat ett barn åker inte till havet. Den som ha dödat ett barn åker långsamt hem under tystnad och bredvid sig har han en stum kvinna med ombunden hand..."
"...Alla skuggor är mycket mörka och när de skiljs är det fortfarande under tystnad och mannen som har dödat barnet vet att denna tystnad är hans fiende och att han kommer att behöva år av sitt liv för att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det är lögn och i sina nätters drömmar skall han istället önska att få en enda minut av sitt liv tillbaka för att göra denna enda minut annorlunda. Men så barmhärtigt är livet mot den som har dödat ett barn att allting efteråt är försent...."


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar