Skolgång och uppehållstillstånd

tisdag 9 maj 2017

Ali Zadardi på Mynttorget: Politiker! Acceptera mänskliga rättigheter!

Ali Zadardis tal på Mynttorget, Stockholm 7 maj 2017

Hej politiker!

Mitt namn är Ali och jag är ett av dem tiotusentals ensamkommande barn som kommit till Sverige. Ett av dem barn som blev tvungna att resa den långa och farliga vägen hit på grund av krig, otrygghet och orättvisor. Jag har lämnat min familj och mitt hemland bakom mig för ett tryggare liv. Trygghet som är endaste en dröm i mitt hemland Afghanistan.

JAG vet, ni vet och ALLA vet att Afghanistan inte är et säkert land, men ni vill inte erkänna det. Kanske ni undrar vad som händer med pengarna som skickas till Afghanistan, pengarna som ska se till att folket i landet ska få fred och trygghet? Men det vanliga folket i Afghanistan ser inte att bidragspengarna ger någon förändring eller förbättring! De ser ara hur deras liv blir värre och värre. Politiker det är mycket som ni inte känner till!

Vi är besvikna över att vi inte ser någon ljusning i våra liv. Våra minnen från hemlandet är bara krig och otrygghet. Hemlandet, Afghanistan, landet som ni säger är en säker plats!

Våra värsta upplevelser är från kriget, från otryggheten. Från vår farliga resa till Sverige, då vi inte hade mat, då vi var rädda och sov på gatorna.

Oavsett allt som vi har sett och upplevt, är vi här nu, i Sverige, i ett säkert land, med fina människor framför oss. Här fanns inte krig och ingen som vill döda oss. Men rädslan är lika stark som i hemlandet. Rädslan för utvisning, rädslan av att skickas till döden.

Politiker! Ni kan göra slut på den rädslan som vi bär på, för vi har våra önskningar och våra drömmar här, drömmen av att bo i trygghet. Önskan av att bli en nyttig människa för samhället och en glädje för våra mammor.

Det finns massa anledningar till att alla dem som kommit till Sverige ska få stanna här. Nästan alla som har kommit till Sverige är skötsamma. Dem går i skolan, kämpar med sina studier, tränar och vill vara en bra människa så att Sverige kommer att vara stolt över dem en dag.

Svenska medborgare kräver Amnesti till alla ensamkommande barn och unga som kommit till Sverige. Jag undrar varför ni inte lyssnar på dem? Är det inte sant att Sverige är ett demokratiskt land och det är folket som ska bestämma över landet?

Ni är ju folkvalda.

Om ni inte vill tänka på vårt liv, på de mänskliga rättigheterna, tänk då på de pengar som redan satsats på oss. Vi har fått så mycket av Sverige, vi vill ge något tillbaka. Vi vill ge tillbaka kärleken som vi fått från så många fina änglar. Vi vill ta hand om dem.

Det är erat ansvar som politiker att skydda människors liv, inte skicka dem till döden, inte skicka dem till ett land där tryggheten är endast en dröm. Vi saknar trygghet i det land som vi kommer ifrån. Annars skulle i aldrig välja att resa den långa och farliga vägen hit och lämna våra älskade mammor bakom oss.

Ni gav oss möjlighet att plugga och gå i skolan, men samtidigt har ni skapat en rädsla i oss, rädslan som inte låter oss att fokusera på våra studier, rädslan som alltid är med oss även när vi försöker sova.

Politiker! Det är dags att göra ett slut på vår oro. För att det redan har blivit för sent och vi förlorade några av våra fina vänner och många av våra vänner skickades till en av världens farligaste plats.

Politiker! Om ni skulle få EN chans i livet att skydda tusentals människors liv, skulle ni göra det? Ja, det skulle ni. Nu är det dags att skydda tusentals människors liv.

Politiker! Kan ni skicka dina barn till Afghanistan? Absolut ni inte gör det. Men var för skickar ni andras barn dit. Har dem inte pappa som er? Dem är också någons barn. Deras föräldrar är oroliga för deras trygghet. Dem älskar sina barn. Precis som er.

Har ni tänkt på alla lärare nu i Sverige? De kämpar mycket med att lära ut det svenska språket till sina elever, dem vill vara stolta över sina elever i framtiden. Men vad betyder det för dem att deras elever skickas till döden? Vad har ni för svar till dem? Hur ska läraren planera för at undervisa sina elever när dem inte vet att, har dem sina elever imorgon eller är dem i sina hemländer?

Politiker! Till slut vill jag säga att ni kommer att acceptera oss om ni accepterar dem mänskliga rättigheterna.

Jag vill inte se mina vänner oroliga och rädda, jag vill se dem glada.

/Tack, Ali







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar