Skolgång och uppehållstillstånd

torsdag 18 april 2019

Sveriges "stöd" för "återvändarna"


Takten på utvisningarna ökar. Allt fler undrar vad som händer ungdomarna som landar i Kabul. Ska inte Sverige enligt återvändaravtalet stödja de "återvändande" flyktingarna? (Observera att många aldrig varit i Afghanistan tidigare, eller bara när de var mycket små.)

Rapporter vi får visar att det ofta är svårt eller omöjligt att via IOM få ut de 30 000 kr som utlovas till dem som reser frivilligt. Handläggarna skickar inte med de papper som är nödvändiga, eller de ger fel information. Även med rätt papper kan man få vänta i veckor, kanske månader, för att få sina pengar. Det mer långsiktigt etableringsstödet sker inom ERRIN.

Vi har hört att en svensk polis brukar möta på flygplatsen. Alltid fungerar detta dock inte, beroende bl.a. på vilken tid på dygnet som planet anländer. Vi vet också att många av dem som deporteras blir mötta av någon – men vi vet inte av vem. Det kan vara av en välkomnande familj, av hotande släktingar, av någon tidigare deporterad eller av någon annan kontakt som man lyckats fixa via sociala media. 

Presstopp: Från april 2019 ordnas inte två veckor på hotell. I stället får de utvisade en mindre summa pengar och får från första dagen själva ordna sitt boende - trots att de är påverkade av medicinering, tidsomställning och allmänt förvirrade. Många har aldrig tidigare varit i Afghanistan.  

Vad säger då Migrationsverket och ambassaden om detta?
Kjell-Terje Torvik, tidigare återvändarsambandsman i Kabul, har en positiv syn på återvändande. Han menar bl.a. att de som förberett sig genom att utbilda sig till elektriker, snickare mm. har goda chanser att försörja sig. Vad han glömmer är att asylsökande i Sverige inte fått möjligheten till denna utbildning, trots att de varit här i uppemot fyra år. Hans okunskaper om de asylsökande kommenteras av Karin Fridell Anter.

Enligt uppgift från Morgan Johanssons kansli har "Sverige en ambassad i Kabul, där det bland annat finns återvändandesambandsmän, en från Polismyndigheten och en från Migrationsverket."

När svenska ambassaden fick frågan om stödet till de utvisade skickade de frågan till Migrationsverket som svarade så här (april 2019):

”Ambassaden har ingen anställd som hjälper afghanska medborgare som återvänder, förutom vid själva ankomsten. Däremot har svenska myndigheter samarbete med flertalet organisationer som bistår återvändare i allt från praktiska så som boende sin första tid i landet till praktikplatser, starta-egetbidrag, rent ekonomiska bidrag, samtalsstöd osv.

För de återvändare som ansöker om återetableringsstöd så betalar organisationen IOM (International Organization for Migration) ut det, kontant 30 000 SEK för en vuxen max 75 000 SEK för en familj. IOM hjälper även med boende i två veckor och hjälper med eftersök och kontakt av familj. Enligt uppgifter från dem så brukar de flesta hitta och lämna hotellet redan efter en natt eller två. För att få lite perspektiv så motsvarar bidraget för en person cirka två årslöner för en afghansk medelinkomsttagare.

ACE (Afghanistan Center For Excellence) hjälper i de fall som återvändaren ansökt om ERRIN med att hitta boende, hitta arbete, starta eget, utrustning för t.ex. jordbruk eller hantverk, beroende på vilka erfarenheter och kompetenser återvändare besitter och vad hen vill ha hjälp med. Mer information om ERRIN hittar du här: 
https://www.migrationsverket.se/.../ERRIN_Afghanistan....

IPSO (International Psychosocial Organisation) hjälper till med samtalsstöd för de som lider av mental ohälsa eller stress och psykisk problematik.

Denna hjälp ska den återvändande själv söka, helst innan hen återvänder men det går även att söka vissa delar av den efter ankomst. Dock ej kontantstöd eller mer omfattande ERRIN-stöd.

Sen finns en rad organisationer som hjälper flyktingar och återvändare, som inte har något samarbete med svenska myndigheter. Förutom de stora Amnesty och Röda Halvmånen så finns det en rad afghanspecifika NGO som jobbar mot och med flyktingar och flyktingfrågor. AMASO (Afghanistan Migrants Advice and Support Organization) IRAP (International Refugee Assistance Programme) där måste man dock ansöka och de hjälper inte alla utan bara de som blivit antagna, JRS (Jesuit Refugee Service Afghanistan) och så tror jag att ACAA (Afghanistan & Central Asian Association) de har ingen hjälp på plats här i Afghanistan men de jobbar aktivt för att belysa problematiken i Afghanistan och de asylsökandes utsatthet. UNHCR finns här såklart men de jobbar ju med de som är allra mest utsatta och i nöd. Norwegian Refugee Council hjälper återvändare med information, rådgivning och lagligt stöd via ICLA. Tabish Organization som är mer organiserade mot psyko-socialt välmående och jobbar med socio-kulturella frågor, hälsorådgivning, miljö och utbildnings medvetenhet etc.

Sen finns det ett flertal lokala som kan ha stöd från EU eller enskilda länder eller små ideella organisationer.”

Däremot så utför personal på ambassaden besök och samlar information kring dessa, speciellt kring de som är samarbetspartners med svenska myndigheter.


”Återvändaravtalet” mellan Sverige och Afghanistan
I ett avtal från 2016 lovar Afghanistans regering att ta emot sina medborgare och ge dem ett ordnat och värdigt mottagande. Avtalet är knutet till det bistånd som Sverige ger Afghanistan. Afghanistans parlament har aldrig godkänt avtalet, och flera gånger har Afghanistans flyktingministrar vädjat om att Sverige och övriga Europa inte ska tvångsutvisa människor. Avtalet är inte formellt uppsagt från någondera parten.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar