Skolgång och uppehållstillstånd

måndag 15 april 2019

Mikael Werner: Det finns inga ”säkra” delar i Afghanistan


Nej, det finns inga ”säkra” delar i Afghanistan. De två minst osäkra provinserna är Panjshir och Bamyan. Enligt Migrationsverkets Rättsliga ställningstagande råder där ”andra svåra motsättningar” i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 andra ledet utlänningslagen. Före införandet av den tillfälliga begränsningslagen 2016 innebar det en garanti för rätt till uppehållstillstånd i Sverige såsom s.k. övrig skyddsbehövande.

Efter införandet av den tillfälliga begränsningslagen 2016, då skyddsgrunden ”övriga skyddsbehövande” helt sonika ströks ur utlänningslagen, får ingen uppehållstillstånd i Sverige med säkerhetsläget i Afghanistan som grund, ingen enda människa.
Och det beror inte på att Afghanistan är säkert. Det beror enbart på en tillfällig förändring i svensk asylrätt. En tillfällig panikåtgärd som Sveriges riksdag nu vill förlänga på obestämd tid.
Under 2018 fick 31 % av de afghanska medborgare som sökt asyl (tidsbegränsat) uppehållstillstånd. De afghaner som får uppehållstillstånd är antingen minderåriga som inte har så kallat ordnat mottagande i hemlandet, eller konventionsflyktingar, dvs. de som gjort sannolikt att de känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. Observera att inget av dessa skyddsgrunder har direkt koppling till säkerhetsläget i landet.
Att alla (98,7 %) sökande från Syrien får uppehållstillstånd med säkerhetsläget som grund beror i egentlig mening inte på att de väpnade konflikterna är, eller har varit, värre i Syrien än i Afghanistan. Den praxis som avgör gränsen för när väpnade konflikter anses berättiga till skyddsbehov grundas på en enda dom, den så kallade Elgafaji-domen. Det innebär bl.a. att den typ av reguljär konflikt som bl.a. drabbat Syrien bedöms utgöra normen, medan den delvis irreguljära och komplicerade konflikt som råder i Afghanistan faller utanför normen och anses mer svårbedömd. 
Eftersom det är den sökande som har bevisbördan så tolkas osäkerheten i säkerhetsbedömningen alltid till den sökandes nackdel. 
Det främsta skälet till att säkerhetsläget i de båda länderna bedöms olika ur ett asyl-rättsligt perspektiv är att Afghanistan är nästan fyra gånger större än Syrien. Därför finns områden där striderna inte når upp till definitionen ”väpnad konflikt som riskerar att drabba alla och envar” och då tillämpas enligt praxis så kallad internflykt. Detta innebär att de människor som flyr från konflikter i stora länder utvisas tillbaka till konfliktområdena, medan de som flyr från små länder får uppehållstillstånd.
Den stympade svenska asylrätten gör ingen koppling mellan verkligt skyddsbehov och rätt till skydd. Den är i grunden gravt dysfunktionell. Trots det planerar en överväldigande majoritet av Sveriges riksdagspolitiker att förlänga den i ytterligare två år, för att sedan skärpa den ytterligare. #amnestinu
Författare: Mikael Werner

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar